Mikael Eriksson är chef för trafikverkets trafikplanering öst. Han har förståelse för att det kan vara svårt för den genomsnittlige tågresenären att förstå de olika aktörernas roller.

– Det kan man ju förstå. Det är en konsekvens av att vi har en avreglerad marknad. Tidigare var det SJ som stod för all trafik, men nu är det närmare 40 olika bolag som finns i Sverige. Det får man ha respekt för, att det kan upplevas som svårt att veta vem som är ansvarig, säger han.

Så här är tågtrafiken organiserad:

Riksdagen: Fattar politiska beslut som rör tågtrafiken.

Trafikverket: Har hand om Sveriges järnväg, själva infrastrukturen.

Landstingen: Fungerar som trafikhuvudman och handlar upp den regionala tågtrafiken. Mellan Sundsvall och Kiruna är det Norrtåg som har hand om den regionala trafiken. Landstingen i norra Sverige äger även de tåg som kör längs sträckorna, genom Norrtåg.

Järnvägsföretagen: Är egna företag som sköter själva tågtrafiken. Järnvägsföretagen vinner sina upphandlingar från Landstingen. Som resenär ska man alltid vända sig till det tågbolag som man köpt biljetten av.

Privat trafik: Kan också sköta tågtrafik utan landstingens inblandning. Då jobbar de direkt mot Trafikverket. I norra Sverige handlar det uteslutande om godståg.

Underleverantörer: Flera av järnvägsföretagen anlitar även underleverantörer, de kan ha hand om alt ifrån verkstadstjänster till mat och städning.

Enligt Mikael Eriksson är det alltid det tågbolag man reser med som man ska ha kontakt med som resenär. Namnet på järnvägsföretaget ska finns på biljetten.