Foto: SVT

Allt färre kalhyggen i Sverige

Uppdaterad
Publicerad

Kalavverkning har under mer än 50 år varit den dominerande skogsbruksformen i Sverige och ger en bild av att det finns få gamla träd i våra skogar. Men nu visar ny statistik att utvecklingen vänt senaste 20 åren.

Det är Riksskogstaxeringen vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) som följt utvecklingen under 90 år och som nu kan visa att mängden gammal skog täcker dubbelt så stora ytor idag som för 25 år sedan.

– Det är en trend som pågått sedan 1990-talet och jag tror att det främst finns två förklaringar, berättar Jonas Fridman som är programchef vid Riksskogstaxeringen.

Medveten satsning

En tror han är en FN-konferens som hölls i Rio där behovet att göra något åt hotet mot mångfalden slogs fast. En annan förklaring är att svenska skogsägare i stor utsträckning certiferat sig och därmed förbundit sig att frivilligt spara gammal skog.

– Att skogsägare sparat både döda och levande träd under 25 års tid ger ju naturligtvis effekt, säger Jonas Fridman och fortsätter:

– Men man ska också komma ihåg att när de här kartbilderna vi har tar sin början i början av 1900-talet så var situationen förmodligen som sämst i Sverige, man hade verkligen skövlat.

Hyggesfri skogsskötsel

Numera är det helt andra hänsyn som tas och en liten del av utvecklingen är att hyggesfri skogsskötsel blir allt vanligare; det kan handla om luckhuggningar eller skärmhuggning istället för kalavverkning. Hyggesfri skogsskötsel är något Conny och Annica Sandström i Bursiljum utanför Burträsk satsat på.

– Ja vi har ju ett ganska blandat skogsbestånd och det är ju vackrare. Samtidigt är det ju mer besvärligt när man ska ta bort de överväxta träden som tippar över och slår sönder det unga under, konstaterar Annica Sandström som tillsammans med maken bjuder in andra skogsägare att titta på provytorna.

Ökar mångfalden

Det är ett samarbete med Skogsstyrelsen som har ett regeringsuppdrag att öka mångfalden i skogsbruket.

– Här får vi möjlighet att se olika alternativ och jag tror det är bra att vi gör olika för skogsbruk är ju ganska komplicerat och vi vet ganska lite egentligen om hur det fungerar, menar Helena Gustafsson som är skogskonsulent vid Skogsstyrelsen.

Hon framhåller att skogen också har så många olika värden; sociala, biologiska, ekonomiska – och att det därför är viktigt att göra på olika sätt på olika ställen för att kunna tillgodose många behov.

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.