Åsa Norin på Vän i Umeå riktar hård kritik mot gymnasielagens krav – ”Av de här ungdomarna har nästan alla jobb, men man får vick på vick på vick, inte en fast tjänst”. Foto: SVT

20 ungdomar i Umeå har ännu inte uppfyllt gymnasielagens krav

Uppdaterad
Publicerad

Den nya gymnasielagen från 2018 gör det svårt för många ensamkommande att få stanna permanent i Sverige. Det krävs att de fått fast anställning sex månader efter att de gått ut skolan, något som är mycket svårt och kritiseras av bland annat ”Vän i Umeå”.

Det har snart gått fem år sedan den stora flyktingkrisen 2015 då 162 500 människor sökte asyl i Sverige. För att göra det möjligt för ensamkommande att vara kvar under skoltiden infördes nya gymnasielagen 2018, men den fick snabbt kritik för ett svåruppnåeligt regelverk.

I Umeå är det idag runt 20 ensamkommande ungdomar som hotas av utvisning då de inte ännu uppfyllt kravet på tillsvidareanställning inom sex månader efter fullföljd utbildning.

Fem år efter flyktingkrisen

Organisationen Vän i Umeå har försökt hjälpa ungdomarna men Åsa Norin, verksamhetsledare, säger att det snart är för sent och att osäkerheten påverkar dem negativt.

– Jag tror inte att man förstår hur väntan påverkar människor. Alla människor orkade inte med den processen, vi har sett både psykisk ohälsa men även att några har tagit sina liv. Alla har utsatts för en orimligt stor påfrestning, säger hon.

”Orimliga krav”

Åsa Norin menar att de flesta av de ensamkommande ungdomarna har klarat av försörjningen efter gymnasiet men att de går på olika former av vikariat, vilket inte räcker enligt regelverket.

– Nu krävs det att ungdomarna skaffar en fast anställning eller ett vikariat på minst två år, som inte får vara subventionerat av arbetsförmedlingen, dessutom under corona-tider. Det är helt orimliga krav, säger hon.

SKR-kritik mot ”otydliga” gymnasielagen

I en skrivelse från Sveriges kommuner och regioner (SKR) i oktober förra året riktades skarp kritik mot den nya gymnasielagen. Bland annat skriver SKR att det finns väldigt få möjligheter för de ungdomar som omfattas av lagen att uppfylla regelverkets krav på en tillsvidareanställning inom sex månader efter fullföljd utbildning.

SKR kritiserar också hur lagen påverkar kommunala verksamheter och att kommunerna fått lite stöd för att kunna klara av de extra utbildningsinsatser som krävs.

Se mer från intervjun i klippet ovan.

Vad är gymnasielagen?

Lagen trädde i kraft den 1 juli 2018 och innebar att ensamkommande som fått avslag på sin asylansökan får en ny möjlighet till uppehållstillstånd om de inleder studier.

De som får uppehållstillstånd får stanna i Sverige i 13 månader med möjlighet till förlängning om de studerar vidare på gymnasial nivå.

En person som fullföljt sin gymnasieutbildning har sex månader på sig att hitta ett jobb. Om personen gör det går det att ansöka om permanent uppehållstillstånd.

För att få permanent uppehållstillstånd ställs en rad krav. Anställningen ska vara varaktig och möjliggöra försörjning under en längre tid.

162 500 personer sökte asyl 2015

SVT har fått data från Migrationsverket om alla 162 500 individer som sökte asyl i Sverige 2015. Vi har till exempel fått uppgifter om var de är bosatta idag, kön och ungefärlig ålder, samt deras status när det gäller uppehållstillstånd.

Ungefär 98 000 personer har fått tillfälligt eller permanent uppehållstillstånd. Cirka 31 000 har lämnat landet, knappt 10 000 finns kvar i Sverige men har inget tillstånd och cirka 14 000 vet man inte var de är.

Slutligen finns det nära 8 000 personer vars ärende fortfarande inte är avgjort av Migrationsverket. Många av dem handlar om personer som sökt asyl på nytt.

Förra året kom det drygt 20 000 asylsökande till Sverige, ungefär en åttondel så många som kom 2015.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Fem år efter flyktingkrisen

Mer i ämnet