Enligt Sameradion & SVT Sápmis expertkommentator, Eivind Torp, så finns det två skäl till att rättegången hålls:

Dels att samerna i Vapsten lappby anser sig ha försökt få rätt till renskötsel på andra sätt. Och nu slutligen gått till domstol för att få ett domstolsutslag på det.

Det andra skälet är att det redan har fattats ett beslut i den här saken. Nämligen tingsrättens tidigare beslut att inte avvisa målet. Vapsten sameby har försökt att få det avvisat men det har alltså tingsrätten beslutat att inte göra.

Det handlar om vem som ska ha rättigheter till renskötsel i det specifika området och med den, andra rättigheter, såsom jakt och fiske.

Bakgrunden tar sin början i statens tvångsförflyttningar av samer som ägde rum på 1920- och 1930-talet. Ett par familjer från Karesuandoområdet hamnade i Vapstenområdet.

Ett 20-tal ättlingar till de samer som redan fanns i området och som nu organiserat sig i föreningen Vapsten lappby, hävdar att de tryckts bort och därmed blivit av med renskötseln i samband med att de tvångsförflyttade samerna kom till Tärnaby.

Unik rättegång

Vapsten sameby å andra sidan, hävdar att de samer som fanns i området när deras ättlingar tvångsförflyttades dit inte bedrev renskötsel i någon större omfattning.

Under 1970-talet då staten omorganiserade systemet för det vi idag betecknar som samebyar, godkändes och registrerades Vapsten sameby som en sameby bestående av ättlingar till dem som tvångsförflyttats till området.

Vapsten lappby bestående av de samer vars förfäder bott i området innan 1920-talet erkändes inte som sameby, vilket också utgör en del av stämningsunderlaget.

Eivind Torp ser den här rättegången som speciell i och med att det handlar om två grupper av samer som möts i rätten.

Frågan om urminneshävd central

Och med tanke på målets karaktär så kommer urminneshävden att få en central roll i målet.

– Det är en av de frågorna som är centrala i målet eftersom de som nu inte anses ha rätt att bedriva renskötsel kan härleda sin närvaro i området långt bakåt i tiden, samt att de bedrivit renskötsel under lång tid. Därmed så kommer frågan om urminneshävd att vara en av de viktiga momenten i målet.

Men Eivind Torp ser ytterligare en inriktning i målet som kan få stor betydelse på längre sikt.

– Såsom målet är utformat så är det riktat också emot bestämmelser i Europakonventionen om mänskliga rättigheter. Det är tydligt att man har tagit takhöjd för att målet kan gå ända dit, säger Eivind Torp.