Det blev inget nobelpris i vare sig medicin eller kemi i år, men det råder inget tvivel om att Emmanuelle Charpentier har satt forskningsumeå på kartan de senaste månaderna. På lördag prisas hon i Umeå, den stad där merparten av hennes forskning skett.
– När det kommer till forskning så får man mycket frihet och tid på Umeå universitet. Det är mycket internationellt och det är organiserat på så vis att det är möjligt att forska. När någon behöver använda viss teknologi så finns det alltid kollegor som kan hjälpa, så jag tycker att det är en bra atmosfär, säger Emmanuelle Charpentier till SVT Nyheter Västerbotten.
Kan komma att bota gentiska sjukdomar
Det handlar om en extremt effektiv genteknisk sax av molekyler, som Charpentier tillsammans med kollegan Jennifer Doudna sedan några år tillbaka lyckats kartlägga. Gensaxen, även kallad CRISPR-Cas9, har visat sig kunna förstöra virus. Den här metoden gör det möjligt att klippa och klistra i gener hos både växter, djur och människor – något som i förlängningen kan användas för att bota genetiska sjukdomar och förändra arvsmassa.
– Alla vill ha en bra hälsa, så det borde vara av intresse för alla, säger hon.
Hur kommer det att hjälpa i framtiden?
– Jag skulle säga att det hjälper indirekt redan nu. Det underlättar när vi ska försöka att förstå generna och den molekylära biologin. Det är nyckeln för att utveckla ny medicin.
Forskat i många år
Forskningen har pågått i många år och att universitetet uppmärksammas i sådana här forskningssammanhang är bara positivt, menar rektor Lena Gustafsson.
– Det hon har gjort och gör i sitt arbete är excellent forskning. Det är vårt mål att bli så bra som möjligt, hela tiden höja kvalitén. Och att då få ha detta samarbete med en person som tagit fram en metod som blivit framgångsrik över hela världen och som används av många forskare, det är klart att det är positivt för oss, säger rektor Lena Gustafsson.
Längtar till labbet
Sedan upptäckten har Emmanuelle Charpentier fått ta emot många priser och det har knappt funnits en lugn stund, och ibland är längtan tillbaka till labbet extra stark.
– Allt det här är nytt för mig. Forskare brukar vilja stanna gömda i sina labb med sina studenter och forska, så detta är absolut något annorlunda.
Tycker du om det?
– Om jag säger såhär, jag är usel på det. I denna stund, när vi står här och pratar, är det enda jag tänker på att åka tillbaka till labbet.