Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Hör Tina Häggmark om Kronofogdens rapport Foto: TT/SVT

Västerbotten bäst i landet – lägst andel barn med skuldsatta föräldrar

Publicerad
Nya siffror visar att fem procent av barnen i Västerbottens län lever med minst en förälder som har skulder eller pågående skuldsanering hos Kronofogden. Det är lägst andel i landet, enligt en rapport från Kronofogden.

I början av juni levde 2 951 barn i Västerbotten i en skuldsatt familj och i länet skiljer det sig mellan kommunerna. Högst andel barn som lever i skuldsatta familjer har Åsele med 10,8 procent, lägst andel har Storuman med 3,2 procent. I landet som helhet handlar det om drygt 182 000 barn, vilket motsvarar mer än vart tolfte barn. Till det kommer ett okänt antal barn i hushåll med små ekonomiska marginaler. 

– Coronautbrottet har påverkat alla delar av samhället, och många familjer står inför en tuff ekonomisk situation. Risken är stor att antalet barn som växer upp i skuldsatta hem kommer att öka markant de kommande åren, säger Tina Häggmark. 

Tuffast under sommaren 

Sommaren är ofta en jobbig tid för barn som växer upp i familjer som har svårt att få pengarna att räcka till. Kompisarna hittar på många aktiviteter som kostar pengar medan de själva inte har råd att följa med. Då är det lätt att få känslan av att man är den enda som inte gör något roligt på sommarlovet. 

– Många barn känner oro och skam, och tar på sig ett ansvar för familjens ekonomi. De kanske råkar höra när föräldrarna pratar om att de inte har råd att göra något på semestern och vill hjälpa till, säger Tina Häggmark.

I klippet ovan hör du Tina Häggmark om Kronofogdens rapport.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer