Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Nya grep vid Ångeskola

Nya grepp vid Ångeskola – motverkar psykisk ohälsa bland barn och unga

Publicerad

Skolan är nyckeln för att förebygga psykisk ohälsa och dåligt mående bland barn och unga. I många fall lever skolan inte upp till kraven, men vid Björkbackaskolan i Ånge använder man nya grepp för att alla barn ska lyckas.

Det handlar om att knyta samman hälsa med lärande. Modellen heter kooperativt lärande som innebär att barnen jobbar tillsammans två och två i syfte att motivera och entusiasmera varandra.

Men det är mer än så. Treornas klassrum är lite annorlunda inrett. Där finns hörselkåpor, små praktiska skärmar och en ljudisolerad kur längst bak. Det finns också en vikvägg som eleverna kan smyga in bakom.

Olikheter en självklarhet

Läraren Anna Mattsson leder det hela med målsättningen att var och en ska med på resan mot kunskap i sin egen takt. Tydlig struktur, korta pass och avbrott då och då för att röra på sig tillhör framgångsreceptet. Björkbackaskolan har också samarbetat med specialpedagogiska skolmyndigheten i Härnösand.

– Vi lär på olika sätt och det vill vi ska bli en självklarhet i undervisningen. Det ska inte upplevas som konstigt att olika barn har olika behov i skolan och att det skiljer mellan barnen vilken hjälp av kompensatoriska hjälpmedel de behöver. Det ska upplevas lika naturligt och självklart som en diabetiker behöver insulin, säger rektor Lena Bjelkström.

Positiva värdeord

Anna Mattsson styr arbetet i klassen med positiva värdeord. ”Jättebra” förekommer ofta. Några av barnen löser sina uppgifter vid bänkarna medan andra går undan i ett hörn, till ett grupprum eller till tysta kuren. Genom att betona olikheten som det normala har man byggt upp en atmosfär som rymmer alla.

– Ja, det har varit målet att skapa ett tillåtande klimat i klassen.

Tre av fyra skolor brister

Björkbackaskolan framstår som det goda exemplet, men så ser det inte ut överallt. Förra året granskade Skolinspektionen 23 skolor runt om i landet avseende bland annat neuropsykiatriska funktionshinder. Tre av fyra levde inte upp till kraven på elevers delaktighet i lärandet, vilket är en avgörande faktor om barn med ADHD, autism eller någon annan NPF-diagnos ska kunna lyckas. Skolinspektonen konstaterar att kvaliteten i 18 av 23 skolor kan höjas.

Lena Bjelkström tror att skolan av tradition av att fokusera på det som inte fungerar istället för att fokusera på det som fungerar. Idag vill jag påstå att vi bytt perspektiv. Det är skolans ansvar att kompensera för de svårigheter en elev kan ha i lärandet, säger Bjelkström.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Psykisk ohälsa bland barn och unga

Mer i ämnet