Könsstympning utförs utan bedövning med rakblad

Utvisade riskerar könsstympning

Publicerad

Risken för att utsättas för könsstympning kan, enligt Migrationsverket, vara ett skäl att få uppehållstillstånd i Sverige. Men trots det skickas många utsatta tillbaka till sina hemländer.

Eva Mjönes från Sundsvalls Asylkommitté kämpade länge för att en kvinna från Nigeria, som födde en flicka i Sundsvall, skulle få stanna i Sverige. Enligt Unicef beräknas 19.9 miljoner nigerianska kvinnor ha blivit könsstympade.

– Jag trodde att vi skulle lyckas i det fallet eftersom det fanns  information om att riskerna i Nigeria är stora, berättar Eva Mjönes.

Kvinnlig könsstympning

När en asylsökande anger risk för könsstympning som asylskäl gör Migrationsverket en bedömning av den enskildes situation och utsatthet i hemlandet. Bland annat om det sociala trycket och traditionen i hemlandet.

– Ofta kan det ju vara så att föräldrarna säger att de vill skydda sitt  barn mot ett sådant här övergrepp, men att de inte kommer att kunna göra det, säger Anna Lindblad, Migrationsverket.

Utvisade från Sverige

Trots det blev den 30 åriga mamman och hennes dotter i Sundsvall avvisade till Nigeria.

– Dottern hade hunnit bli tre år och mamman var väldigt rädd inför vad som skulle kunna hända flickan och henne själv eftersom hon hade motsatt sig de önskningar som fanns i hennes släkt, inte minst från faders sida, berättar Eva Mjönes, Sundsvalls Asylkommitté.

Även många flickor som gjort en öppningsoperation känner en stor fruktan för vad som ska hända om de inte får stanna i Sverige.

– Först tittar vi ju på om risken att bli könsstympad igen vid ett återvändande. Vi tittar även på socialt utanförskap och vad det kan medföra. Båda skälen kan vara skäl för uppehållstillstånd, säger Anna Lindblad på Migrationsverket.

Bedöms olika

Migrationsverket menar att de är väl insatta i hur vanligt förekommande könsstympning är i vissa delar av världen och det lidande som en stympning kan medföra för individen. Därför görs det alltid en individuell bedömning i samtliga ärenden.

– Den här kvinnan blev ju sedan utvisad. Jag fick veta att något halvår senare var det en flicka från Nigeria född i Sverige som fick uppehållstillstånd på grund av risk för könsstympning. Så det kändes som de behandlas olika, men man utgick ifrån risken från den delstat i Nigeria som hon kom ifrån, säger Eva Mjönes.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Kvinnlig könsstympning

Mer i ämnet