Saliem kom till Sundsvall när hon var 23 år. Hon tog kontakt med sjukvården för att få hjälp med smärtor och besvär efter en könsstympning som utförts i Eritrea.
– Man kan inte kissa ordentligt och man har värk vid mens. Det blir för trångt för det är en så liten öppning som man har, berättar hon.
På akutmottagningen fick hon träffa en läkare som reagerade starkt:
– Hon blev skrämd när hon skulle hjälpa mig. Då blev jag också skrämd, man läser i ansiktet hur det ser ut. Det var inte så bra, jag gick hem och jag kunde inte sova under den tiden.
Vill hjälpa andra
Den obehagliga upplevelsen bidrog till att Saliem senare utbildade sig till sjuksköterska.
– Eftersom jag fick det här bemötandet att det kan vara bra att hjälpa dem som behöver det, säger Saliem Zemichael.
C-uppsats
I slutet av utbildningen skrev Saliem och en annan elev en uppsats om vården av kvinnor som genomgått könsstympning.
– Vi kom fram till att det finns brist på utbildning och kunskap om könsstympning och hur man kan hjälpa dem som kommer som nyanlända, säger Saliem Zemichael.
Vad fick du för hjälp när du kom till sjukhuset?
– Jag fick bara smärtstillande. Jag blev tillfrågad om jag ville göra öppningsoperationen men jag vägrade. Jag kände mig inte trygg och hade inte kunskap om det kunde hjälpa eller inte.
Ägnar mycket tid
Nu arbetar Saliem som sjuksköterska. När hon har tid över så hjälper hon till på SFI (Svenska för invandrare). Där träffar hon kvinnor som hon kan stödja.
– Det är inte alla som pratar öppet om detta. Men jag brukar fråga om de har ont och berätta att det finns hjälp att få om det har besvär. Jag förklarar vilka vägar de kan gå. Det är inte deras fel att de blev könsstympade, menar Saliem Zemichael.
Gjorde en öppningsoperation
Saliem bestämde sig till slut för att göra en öppningsoperation. Det har gjort att hon har mindre smärta.
– Jag har haft väldigt svåra bekymmer men nu mår jag ganska bra, berättar Saliem Zemichael.
Fotnot: I Saliems hemland, Eritrea har man sedan tio år tillbaka infört en lag mot kvinnlig könsstympning.