Tack vare den nya Digitaliseringsmyndigheten ska det bli möjligt att få E-legitimation även för den som inte är bankkund och myndigheternas service till kunderna ska bli enklare och bättre.
Så långt är den nya digitala myndighetens uppgifter begriplig, men vad betyder regeringens beskrivning att myndigheten ”ska öka standardiseringen när myndigheter byter information med varandra”?
En som kan förklara vad det handlar om är Katarina L Gidlund, professor och digitaliseringsforskare vid Mittuniversitetet i Sundsvall.
Hur kommer Digitaliseringsmyndigheten märkas i vardagen?
– Förhoppningsvis kommer både medborgare och företagare att få nytta av den. Jag tror att vi alla nån gång upplever mer av ett IT-stör än ett IT-stöd i vardagen.
”Samma språk”
Myndighetens uppgift blir att samordna den offentliga sektorns digitalisering så att alla har system som kan ”tala med varandra”. Problemet idag är att varje myndighet utvecklar eget system.
– I stället för att var och en ska uppfinna hjulet varje gång, så kan digitaliseringsmyndigheten utveckla en standard som underlättar samarbete. Utan standard blir det ändå stuprör.
Det låter bra, men ser du någon risk för den personliga integriteten till exempel?
– Just nu förs det hela tiden en dialog om hur vi kan lagra och samköra personuppgifter. Då finns risken att vi, i nån slags digitaliseringsiver, glömmer att titta på konsekventerna. Jag menar att för varje teknik-krona skulle vi behöva en etik-krona, men det hoppas jag att myndigheten kommer att arbeta med, säger Katarina Lindblad-Gidlund.
Vilken är den största vinsten med en Digitaliseringsmyndighet?
– Digitaliseringen handlar, precis som industrialiseringen, om en stor samhällsförändring. Om vi bara låter det ske med ett teknikdriv har vi svårt att överblicka vad vi gör. Myndigheten skapar mycket större möjligheter att både driva förändringen på ett bra sätt och analysera möjliga konsekvenser på ett ansvarsfullt sätt.
Kompetensen finns
Digitaliseringsmyndigheten ska alltså ligga i Sundsvall. Hur många arbetstillfällen den ger är oklart. Katarina Lindblad-Gidlund har hört siffran 50 nämnas.
– Men jag tror det är svårt att säga så här i inledningsskedet.
Vilken typ av kompetens krävs av de som arbetar på myndigheten?
– Det här är kvalificerade jobb. Det handlar om strategi, analys och beslutsfattande. Jag tror det kommer att vara en rolig arbetsplats, säger Katarina Lindblad-Gidlund.
Hon menar att kompetensen finns i länet och att många arbetsgivare i länet nu kommer att få hålla hårt i sina mest kompetenta medarbetare.
– Vi har ju en lång tradition av IT-jobb i Sundsvall, men de senaste åren beslutsmakt och strategiska funktioner har flyttats till Stockhlom, därför är det extra roligt att regeringen lägger den här myndigheten här.