Elin fick rätt – men för sent

Uppdaterad
Publicerad
Kommunen sa nej och Förvaltningsrätten ja till Elins ansökan om att få åka på sommarläger för ungdomar med rörelsehinder. Men då var det för sent, eftersom tiden för lägret passerat. Elin fick bekosta lägret själv och det är hon inte ensam om. Forskare menar att det finns kommuner som medvetet utnyttjar domstolarnas långa handläggningstider för att slippa betala ut stöd till personer som har rätt till det.

Förra sommaren ville Elin Appelqvist åka på ett läger för ungdomar med svåra rörelsehinder. Hon är 18 år och har en omfattande CP-skada som gör att hon behöver hjälp med det mesta. Som andra i hennes situation omfattas hon av LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) som ger henne rätt till det stöd hon behöver för att kunna leva som andra. Bland annat personlig assistens och möjlighet att delta i olika fritidsaktiviteter.

Elin ansökte om stöd till sommarlägret hos sin kommun, plus 100 extra timmar med personlig assistens för att kunna delta i det. Men kommunen sa nej till att bekosta lägret och biföll bara 30 extratimmar. Elin överklagade kommunens beslut till Förvaltningsrätten och fick rätt. Domstolen menade att hon hade rätt till hela det stöd hon ansökt om. Men då var det för sent, domen kom i början av april i år, nio månader efter att lägret ägt rum förra sommaren.

Känns som moment 22

– Förvaltningsrätten konstaterade att kommunen borde ha beviljat hela stödet för behovet fanns och LSS-lagen gäller men målet avskrevs eftersom tiden för lägret redan hade passerat. Det känns ju lite som moment 22, säger Elins mamma till SVT.

– Även om man har rätt och domstolen säger att man har rätt så kommer man aldrig att få rätt.

Lotta Appelqvist menar att det är inte bara hennes dotter som drabbas av att missa stöd de har rätt till genom, i slutänden, felaktiga avslag och långa handläggningstider vid domstolarna.

– Jag känner så mycket folk ute i landet så jag vet att det förekommer överallt mer eller mindre.

Medveten strategi

Barbro Lewin som forskar om funktionshinder och LSS  vid Uppsala universitet säger att hon inte kan uttala sig om hur vanligt det är men att hon känner igen strategin från fall hon studerat i sin forskning. 

Menar du att det finns kommuner som så att säga medvetet ”rundar” LSS för att de vet att de ändå inte blir några konsekvenser?

– Ja jag skulle påstå det. Det är naturligtvis en anklagelse men när man tittar på hur man argumenterar för avslag så finns det informella riktlinjer och när de har en begränsande effekt så är ju det helt i strid mot LSS-tanken. Så ja, jag har fog för att säga, ja, det är ett medvetet handlande, en strategi för att komma undan så billigt som möjligt.

Som att kasta pengarna i sjön

– Men det är ju så otroligt slösaktigt om man tänker på hela systemet, säger Lotta Appelqvist. Domstolarna jobbar, kommunjuristerna jobbar, vi föräldrar jobbar med utredningar och inlagor som ändå inte leder någonstans. Det är som att kasta pengarna i sjön för hela den här administrativa apparaten kostar säker åtskilligt mer än om kommunen bifallit Elins ansökan om lägret från början.

Varför är det viktigt för Elin att åka på ett sommarläger?

– Det är viktigt för hennes sociala utveckling. För hennes framtid och begynnande vuxenliv. De här ungdomarna har inte så många vänner. Att komma iväg på ett läger är ett sätt att kunna träffa kompisar och att komma iväg hemifrån. Det är en självständighetsträning att få åka iväg med sina assistenter och leva själv. Klara sig själv helt enkelt.

Elin fick trots allt åka på lägret förra sommaren eftersom Lotta betalade det själv och de personliga assistenterna i praktiken arbetade mer än de fick betalt för. Men i år är det inte säkert att Elin vill åka.

– Jag hoppas ju att Elin vill åka men hon känner ju av det ”strul” som är runt de insatser vi sökt och tycker att det är jobbigt. Men vill hon åka som kommer jag att göra allt för att hon ska få samhällets stöd för man är inte superrik bara för att man har ett barn som är annorlunda.

Följde praxis

Gert Persson, förvaltningschef på Sollefteå kommun, säger till SVT att när beslutet fattades följde nämnden den praxis som rådde då. Han konstaterar att det hela tiden sker förskjutningar i rättsläget – och att LSS-beslut därför kan skilja sig åt år från år.

LSS

Visa

LSS – Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade är en rättighetslag som ska garantera att personer med omfattande och varaktiga funktionshinder goda levnadsomständigheter, att de får den hjälp de behöver i det dagliga livet och att de kan påverka vilket stöd och vilken service de får. Målet är att den enskilde får möjlighet att leva som andra.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer