Arteagas motiv och förklaringar till raden av kyrkoinbrott har varierat genom åren.
Innan polisen kommit honom på spåren formulerade han budskap från en organisation kallad AKBR, Antifascistiska kommittén för barns rättigheter, som han lämnade på en del av brottsplatserna. Det gick i korthet ut på att förbättringar av villkoren för barn till personer som utvisats ur Sverige måste genomföras – annars skulle de stulna kyrkoföremålen förstöras.
Han krävde också lösensummor för att lämna tillbaka dem.
”Det är en njutning”
I en intervju för SVT i fängelset sedan han 2006 dömts för flertalet av de kyrkoinbrott han misstänkts för berättade han att marknaden för kyrkoföremål ute i Europa är stor. Många är beredda att betala stora pengar för att få ha till exempel ett äkta krucifix hemma.
– Det är ett stort intresse för många. Och vissa bryr sig inte om att det är stöldgods, säger Arteaga i intervjun där han inte vill visa sitt ansikte.
– Det är spännande att ha ett föremål som är 500 år gammalt. Även om det är gömt i garderoben och bara tas fram ibland. Det är en njutning, den går inte att beskriva. Men också en sjukdom. Och den har jag också kanske, fortsätter han.
Förstod inte värdet
Jan From är kyrkoherde i Hässjö-Ljustorp-Tynderö församlingar i Timrå kommun. I de församlingarna drabbades totalt tre kyrkor och kapell av Aretagas framfart.
– Man kan säga att den här inbrottsvågen blev som ett uppvaknande för Svenska kyrkan. Gamla kyrkoföremål och konst i Sverige hade länge förvarats på gamla vindar och dylikt och i många fall glömts bort. Samtidigt förstördes stora mängder av de gamla relikerna och konstverken i kyrkorna nere på kontinenten vid andra världskrigets bombningar, säger Jan From.
En fri man
– Vi insåg inte i Sverige att efterfrågan på de här föremålen ute i Europa var stor och att det fanns en stor svart marknad. Nu har vi bättre förstått värdet av våra gamla kulturföremål, och skyddar dem också med larm och stöldsäkra montrar. Men det hindrade till exempel inte reliktjuvarna i Strängnäs nyligen. Där räckte stöldskyddsåtgärderna ändå inte.
José Arteaga är numera en fri man. Ungefär hälften av stöldgodset från hans tio år långa inbrottsraid i Västernorrland är fortfarande borta.