Åsa Westerlund samtalar med Quresh Osbole om könsstympning Foto: SVT

Projekt mot kvinnlig könsstympning

Uppdaterad
Publicerad

Ett Västernorrland fritt från kvinnlig könsstymping, det är målet för ett nytt projekt som hoppas på stöd från EU.

– Vi måste utbilda, vi måste se till att invandrade ungdomar får kunskap om vilka följder det här får, säger projektledaren Åsa Westerlund.

Det finns ett stort mörkertal på hur många kvinnor som är könsstympade som bor i Sverige.

Kvinnlig könsstympning

I Västernorrland ansöker länsstyrelsen, landstinget och kommunerna om pengar från en EU-fond för att kunna utbilda och förebygga så att det kan bli ett Västernorrland fritt från kvinnlig könsstympning.

– Vi måste utbilda, vi måste se till att invandrade ungdomar till exempel får kunskap om vilka följder det här får. Även föräldrar måste vi ju utbilda så att de förstår att man måste ersätta en dålig kultur med en bättre, säger Åsa Westerlund, projektledare Sundsvalls Kommun.

Får svåra följder

Kvinnor som blivit könsstympade får ofta problem med att kissa och svåra smärtor vid menstruation. Det blir också väldigt svårt att föda normalt utan kejsarsnitt för dessa kvinnor.

LÄS MER: Så går kvinnlig könsstympning till

Quresh Osbole kommer från Somalia där 98 procent av kvinnorna  är omskurna. Hon blev själv utsatt för det som åttaåring. Quresh upplyser nu andra kvinnor som finns i hennes närhet om vad det finns för hjälp att få och att det i Sverige är olagligt med könsstympning.

– Alla flickor och kvinnor behöver sitta tillsammans och prata. Ibland går jag till grannar och pratar om att det inte är bra med könsstympning. Alla måste förstå att det inte är bra, menar Quresh Osbole.

Besked i september

Det finns förhoppningar på vad utvecklingsprojektet kan ge om man får pengar från fonden Rights, Equality and Citizenship. Ansökan lämnades in till EU-kommissionen den 8 mars och besked kommer i september 2017.

Det är viktigt att utbilda personal inom förskolan så att det ser signaler på barn som har besvär. Dessutom behöver unga kvinnor i skolan informeras om att de kan få komma till läkare för att få hjälp att öppnas upp. Eftersom en del av de som är omskurna enbart har ett liten öppning kvar för att menstruationsblod och urin ska kunna passera.

– Vi behöver ha handlingsplaner för att  förebygga att det här händer. Vi kan inte vänta tills det har hänt, menar Åsa Westerlund, projektledare Sundsvalls Kommun.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Kvinnlig könsstympning

Mer i ämnet