Benny Nordlander från Viksjö har grävt djupt i historien om den finska kolonisationen i Västernorrland. ”Det är fler platser i länet än folk känner till som har finska rötter”, menar han.

Sekellång finsk historia i länet

Finland 100 år som fritt land – finnars historia här glömd

Tappelä, Pontisimma, Villola, Pallovara – och Käckelbäcksmon.  I hjärtat av länet finns dom, byarna och platserna med finsk historia.

De finns spridda över hela länet, – och landet.
”Finnmarker” kallas de ofta, kort och gott. 

Flydde krig – lockades av att slippa skatt

I Västernorrland finns ett synbart arv när man färdas längs väg 331 mot Sollefteå- Strax norr om Viksjö, dyker de upp byarna med de finska namnen Tappelä och Villola. 

Byar vid marker som för hundratals år sedan bröts och brukades av de som valde att pröva lyckan på andra sidan havet, lockade av Gustav Wasas löften om skattebefrielse – eller för att de helt enkelt flydde från krig och elände.

Viksjöbon Benny Nordlander har själv finskt påbrå. Hans farmor stammade från inbyggaren Hans Hansson Håcke som slog sig ner i det som senare kom att bli byn Käckelbäcksmon- Det är också byn där Benny växte upp och var där hans intresse för den finska historien i området började.

Benny började forska kring finnmarkens historia.

Han berättar att även det bynamnet Käckelbäcksmon har ett finskt ursprung:

– ”Käckel” på finska betyder munhuggas, käfta emot, berättar han.

– Träskmarkerna var jakt- och fiskemarker för bönderna från Stigsjö, berättar han, och när folket från Finland dök upp sågs de som inkräktare, och det blev ”käckel” om saken.

Bodde i jordkulor

Finland var under 1500- och 1600-talet en naturlig del av Sverige, och det var den fiskalt lagde Gustav Wasa som lockade med skattebefrielse under några år i utbyte mot att finnarna gjorde något av den obrutna marken.

Det var ingen tillvaro för goddagspiltar utan ett livslångt hårt slit för att få träskmarkerna odlingsbara.

Till en början bodde inflyttarna i jordkulor.  Svedjebränning var deras specialitet och askjord man fick var full med näring så att korn och råg senare kunde växa.

Men de startade ofta med noll och intet:

– Ofta hade familjen med sig en get, inte minst för att kunna ge de små mjölk när kvinnorna inte kunde amma, berättar han.
Efter ett tag byggdes fähus för djuren där även folket till en början bodde.

– Det var ett väldigt slitsamt liv, säger Benny Nordlander.

Idag lever mest ortsnamnen kvar, numer är det få – om ens någon – som talar finska i området.

Många platser med finsk kolonisation

Men inflytandet av folket från Finland som flyttade över havet har haft en större påverkan i Västernorrland än vad de flesta känner till och tror.

– Ja, det är inte så många som vet att även områden runt Graninge, Ramsele och Näsåker har en historia med finsk kolonisation,  säger Benny Nordlander.  Även bortanför Latberget i Kramfors finns ett område som fortfarande heter ”Finnmarken” på kartan.

Men trots sitt eget finska påbrå hade han inte tänkt fira den finska självständighetsdagen. 
Nu i december är det ju 100 år sedan Finland blev en fri nation och själva självständighetsdagen är den 7:e december.

– Jag känner naturligtvis till det, säger Benny, men, nej, något särskilt firande hade jag väl inte tänkt.

 

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer