– Det är allvarligt, det blir ett systemfel. Både när det gäller Sverige som helhet, men även systemfel i kommunen, menar Jan Sahlén (S), kommunalråd.

För att kunna jämföra ekonomin mellan stora och små kommuner, med olika skatteintäkter och statsbidrag, redovisar Sveriges kommuner och landsting en procentsiffra gällande skatter och generella statsbidrag. Det lagstadgade balanskravet är att kommunerna ska klara att hålla budgeten i balans och inte landa på en siffra under noll.

Så här ser prognosen för 2019 ut i länet:

SKL:s siffror visar att det bara är Örnsköldsviks kommun i länet som visar ett plusresultat.

– ​Vi följer noga den ekonomiska utvecklingen, och vid behov gör vi nödvändiga justeringar, säger Örnsköldsviks kommunalråd Per Nylén (S).

Högt skattetryck i Kramfors

Sollefteå, Timrå och Kramfors har alla negativa siffror, kommunerna lever över sina tillgångar.

– Vi i majoriteten, S och V, kommer föreslå att skatten höjs med 95 öre, har Stefan Dalin (S), kommunalråd i Timrå, redan tidigare aviserat.

I Kramfors kommun finns däremot inga sådana planer.

– Här ligger vi väldigt högt,  så vi har känt att vi vill inte ta ut mer. Vi skulle egentligen behöva sänka skatten, säger Jan Sahlén (S).

Inte tillräckligt med besparingar

Kramfors kommun lever delvis på lånade pengar och har en fortgående befolkningsminskning. Trots olika sparbeting under 2018 saknas det fortfarande strax under 50 miljoner i årets prognos.

– Vi har för höga kostnader. Under året har vi minskat personalen med cirka 50 personer, vi har infört anställnings- och inköpsbegränsningar, men det har inte varit tillräckligt slagkraftigt, konstaterar Jan Sahlén.