Anders Olsson, kompanichef på Hemvärnets Fältjägarbataljon i Jämtland är inte helt nöjd:
– Nej, det kan jag ju inte vara, vi hamnade ju i ett läge blue-on-blue, säger han irriterat till reportern på plats, SVT Jämtlands Sara Leijman.
På lite mer civilt språk betyder det att hans mannar hamnade i strid med soldater på den egna sidan.
– Brist i samordningen, slår han fast.
– Men, övning är övning, säger Anders Olsson. Och vi är här för att öva.
Fler och mer övningar lär det bli – i sommar är det tänkt att Sverige ska skriva på ett nytt så kallat värdlandsavtal med Nato som knyter Sverige ännu ett steg närmare försvarsalliansen. En hett omdiskuterad fråga samtidigt som frågan om ett svenskt medlemskap diskuteras mer intensivt än på länge.
Fler än på länge vill till Hemvärnet
Vi backar i tiden och rummet och hamnar i Härnösand, senhösten förra året.
I ett konferensrum på gamla regementet KA5 sitter runt 50 nya frivilligsoldater, flest män, men påfallande många kvinnor och lyssnar på en första genomgång av major Jens Persson, ställföreträdande chef för Västernorrlandsgruppen.
Det är inledningen på en introduktionshelg. Runt 40 kilo utrustning ska plockas ut och provas. På baksidan av kasernen hämtas vapen, AK4:or, ut.
Major Persson visar tabeller och grafer som belägger att hemvärnet inte är en fråga för rundmagade män i övre medelåldern. I dag är medelåldern en bit över 30. Lite högre för stabspersonal.
Ryssland fienden
Genomgången tar sin tid - majoren går igenom allt som en ny hemvärnssoldat behöver veta. Atmosfären i rummet förtätas när han närmar sig kärnfrågan, den om vem eller vilka fienden egentligen är.
Efter en stunds debatt pekar Persson med hela handen på Ryssland och försöker förklara varför det är så viktigt att förstå och ha koll på det stora grannlandet i öster, Ryssland.
Allt fler söker sig till hemvärnet och för första gången på många år ser det ut som att Västernorrlandsgruppen faktiskt når full styrka – runt 1000 man i Ångermanlands- och Medelpadsbataljonen.
– Det som lockade var att vara ett stöd i samhället och det som händer just nu gör att man funderar mer och mer på det här om att värna tryggheten, säger Erika Sjöberg, hemvärnssoldat.
Hon är långt ifrån ensam i den här gruppen att lufta funderingar kring en allt mer orolig omvärld.
Omstöpt försvarsmakt
Hemvärnet har blivit en allt viktigare del av det svenska försvaret och utgör numer en stor del av det svenska försvaret. Totalt är frivilligsoldaterna fördelade på 40 bataljoner över landet.
Det svenska försvaret har gått igenom en rejäl omstöpning sedan 90-talet. De flesta regementen är borta, värnplikten avskaffad, bergrummen sålda eller vattenfyllda och mobiliseringsförråden tömda.
En föråldrat försvar skulle moderniseras när muren föll och ett nytt Östeuropa klev ut. Det kalla kriget töade bort och hoten försvann från horisonten. Dåtidens ord var ”hotlucka” och tiden skulle användas för att ta fram ett försvar anpassat för en ny tid.
1000 man – allt som finns kvar
Nu är det 2016 och runt 1 000 soldater och två hemvärnsbataljoner är vad som finns kvar av militär närvaro i Västernorrland. Hur långt räcker det?
– Inte särskilt långt, säger Patrik Oksanen, tidigare SVT:s korrespondent i Bryssel och i dag ledarskribent inom Mittmediakoncernen och profilerad debattör i försvarsfrågor.
– I ett läge där Sverige skulle hamna i en krigssituation är det ett antal som är väldigt, väldigt lågt, menar han.
– För lite och för sent, säger han om att försvaret fick 10 miljarder extra i påslag de närmaste åren.
– Militären behövde ju dubbelt så mycket, säger han, och pekar på upprustningen som sker i bland annat de baltiska länderna.
Försvarsfrågan het
Från att nästan ha försvunnit i debatten har försvarsfrågor blivit ett hett ämne igen. Nato eller inte? Hur mycket pengar ska egentligen försvaret få? Blir det försvarsförbund med Finland? Eller samarbete med Danmark?
På engelska BBC kokar man ner situationen i ett reportage med rubriken Sweden vs Russia – A new Cold War front?.