Foto: SVT

Gängkriminella berättar: ”Har kompisar som blivit skjutna”

Uppdaterad
Publicerad

Flera av dem har varit springpojkar i kriminella gäng. De har sett skjutningar och levt under dödshot.

Nu försöker de lämna det kriminella livet bakom sig på ett behandlingshem i Västernorrland.

– Jag såg en kompis skjutas till döds, säger en ung man.

Vissa har varit kriminella sedan tioårsåldern. Många har missbrukat och sålt droger.

Nu sitter de på ett behandlingshem i Västernorrland, där de placerats i ett försök av hemkommunen att bryta deras destruktiva liv. Flera av dem är där för att överleva.

– Jag har kompisar som blivit skjutna. Ibland när jag går ut på kvällen undviker jag att gå under gatlyktorna eftersom jag varit rädd att det ska hända mig också. När jag går ut ringer mamma gång på gång för att kolla att jag lever, berättar en ung kille.

Kompis skjuten till döds

De flesta som befinner sig på behandlingshemmet kommer från storstäderna men även från andra medelstora städer i landet.

En ung man berättar att han själv sett en kompis bli skjuten till döds.

– Det gick så fort och jag kände mig helt maktlös. Det var hemskt.

Är det därför du är här nu?

– Ja, det kan man säga, men jag har också satt min familj under hård press. De är ständigt oroliga och vill helst inte att jag går ut, men att leva under husarrest är ju inget liv.

Fängelse istället?

Av det 34-punktsprogram som regeringen lagt fram i arbetet mot skjutningarna och gängkriminalitet är det åtta punkter som tar upp den sociala dimensionen på problemet med gängkriminalitet. Resten av förslagen fokuserar på skärpta straff och ett effektivare rättssystem.

Men borde ni inte sitta i fängelse istället för att vara här?

– Ja, det är både och. Jag förstår att samhället kan se det som en lösning på kriminaliteten, men jag tror inte man lär sig så mycket i fängelse. Snarare blir det tre gånger värre när man kommer ut efteråt, säger en ung man.

”En skola i kriminalitet”, berättar en annan om sin tid som intagen i sluten vård vid ett SIS-hem.

Vissa av killarna på boendet tror på skärpta straff. En av dem lyfter fram Danmark som ett föredöme, där det inte finns ungdomsrabatter och där brott kopplade till gängkriminalitet kan ge dubbla straff.

Krav på längre straff

Andra på boendet är inte lika övertygade. Det är inte rädslan för straff som är avgörande utan möjligheten att börja om. Tiden i behandling, med andra i samma situation, har väckt hopp om ett annat liv.

Detta blir påtagligt när en ung kille kommer fram. Han ser glad ut och säger:

– Jag har fått ett jobb som timvikarie, jag ska börja nästa vecka. Och vet du, jag tänker bli skattebetalare som alla andra.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.