Västernorrland

Carl Göransson, Stockholms Handelskammare förklarar Stockholms engagemang för Norrländsk infrastruktur. Foto: Stockholms Handelskammare/ Janerik Henriksson/TT

Hellre dubbelspår i norr än höghastighetståg i söder

Uppdaterad
Publicerad

En satsning på höghastighetsjärnväg mellan storstäderna kostar mer än den smakar, enligt en ny rapport.

– Det är viktigt för Stockholm att hela Sverige har en väl fungerande infrastruktur, säger Carl Göransson, ansvarig för infrastrukturfrågor i Stockholms Handelskammare, i ett pressmeddelande.

Stockholms Handelskammare presenterade på onsdagen en rapport som de menar visar att den höghastighetsjärnväg som regeringen tillsammans med C och L vill bygga, innebär mycket höga kostnader i förhållande till den samhällsnytta den skulle bidra med.

– Det är problematiskt att göra en dyr högriskinvestering i södra Sverige samtidigt som infrastrukturen är eftersatt i andra delar av landet. säger Andreas Hatzigeorgiou, chefsekonom Stockholms Handelskammare.

– Höghastighetstågen riskerar att endast bli högkostnadståg, menar Andreas Hatzigeorgiou, chefsekonom Stockholms Handelskammare. Foto: Stockholms Handelskammare

I stället borde regeringen satsa på andra projekt med större samhällsnytta ute i landet, anser Stockholms Handelskammare. Bland de projekt som nämns är dubbelspåret mellan Gävle och Sundsvall, tunnelbana mellan Malmö och Köpenhamn samt (viktigast) en utbyggnad av den befintliga stambanan.

Här är de åtta viktigaste infrastruktursatsningarna enligt rapporten

  1. Utbyggnad av befintlig stambana.
  2. Tunnelbana mellan Malmö och Köpenhamn.
  3. Dubbelspår mellan Gävle och Sundsvall.
  4. Halvera restiden med tåg mellan Stockholm och Oslo.
  5. Korta restiderna genom dubbelspår mellan Göteborg och Oslo.
  6. Finansiera Norrbotniabanans sträcka mellan Skellefteå och Luleå.
  7. Bygg ostlig förbindelse med spår.
  8. 150 000 laddstolpar i hela landet subventioneras med 50 procent.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.