Foto: Fredrik Sandberg/TT

Elnätsavgifterna ökar – högst i Kramfors

Uppdaterad
Publicerad

Elnätspriserna sköt i höjden förra året i landet.

Högst var det i Kramfors kommun med en höjning på 21,5 procent.

Det visar en undersökning från Nils Holgerssongruppen.

Nils Holgerssongruppen sammanställer varje år hur priset på vanliga tjänster som el, fjärrvärme och sopavgifter påverkar deras kunder.

Elnätsavgifterna har i genomsnitt ökat med 7,5 procent i landet sedan förra året. I undersökningen har Nils Holgerssongruppen jämfört vad de som bor i en vanlig lägenhet får betala för att få elen hem till sig.

Ökningen högst i Kramfors

Den kommun där elnätsavgifterna sköt i väg som mest i landet sedan 2016 var i Kramfors kommun med en höjning på 21,5 procent. Där levererar Eon ut elen till sina kunder. I Kramfors betalar hyresgästerna 87,8 öre öre/kWh. Kramfors som ingår i ett nätområde som sträcker sig med 100.000 kunder från norra Gävleborg till Dorotea gör att avgifterna måste jämnas ut inom det området:

– Vi måste ha samma priser I Kramfors som i Gäddede i princip och därför måste vi ha samma priser enligt lagen. Det är därför vi höjer i Kramfors, och gör en jätte, jätteliten sänkning i övriga Norrland,  säger Johan Aspegren kommunikationschef på Eon.

Dyrare kommer det också bli i Kramfors:

– Höjningen kommer fortsätta under en treårsperiod som vi då genomför den här prisutjämningen, så att det inte sker allt på en gång, säger Johan Aspegren.

Ånge dyrast

I Ånge kommun har de däremot en av Sveriges högsta elnätsavgifter, tredje störst i landet. Där får de som har Herjåns Nät betala 122,3 öre/kWh att jämföra med Borlänge som betalar 47,9 öre/kWh och är således billigast i landet. 

– Det är stor skillnad på tätort och glesbygd. Det går inte att jämföra de som bor mitt i stan med de som bor i glesbygd. Vi har 200 mil ledning per kund i vårt område, sa Härjeåns VD Sten-Olov Salomonsson till SVT Västernorrland 2016.

”Elnätsregleringen fungerar inte”

Nu vill Nils Holgerssongruppen att regeringen ser över den elnätsreglering som idag existerar:

– Vi ser att den elnätsreglering vi har i dag inte fungerar och vi vill att regeringen ser över det. Vi vill att avkastningskraven blir lägre, säger Mari-Louise Persson till SVT Nyheter.

Nils Holgerssongruppen

Är en sammanslutning som finansieras av HSB, Hyresgästföreningen, SABO och Riksbyggen som representerar.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.