Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Illegal rovdjursjakt: ”En situation utom kontroll”

Vargen på bilden är skottskadad. Foto: SVA/SVT

Miljöåklagaren Christer Jarlås menar att situationen är utom kontroll och att polisen inte alltid gör sitt jobb när det gäller den illegala jakten på rovdjur.

Vargsymposiet i Vålådalen tog under onsdagen upp den illegala jakten på stora rovdjur.

Illegal jakt är en av de begränsande faktorerna för de svenska stammarna av stora rovdjur. De vargar som påträffas döda av olika anledningar och kommer in till SVA, Statens veterinärmedicinska anstalt för obduktion har inte sällan skottskador.

– Det är ungefär fyra till sex procent av vargarna som vi har obducerat över tid som har haft hagel i sig, säger Holly Cedervind, biträdande statsveterinär på SVA.

Att vargarna har hagel i kroppen är ett säkert tecken på illegal jakt eftersom det inte är tillåtet att jaga varg med hagel, bortsett från skyddsjakt där skadskjutning i princip inte sker.

Situationen bland kungsörnar är ännu värre där omkring tio procent har hagelskador, enligt organisationen Kungsörn Sverige.

Se det långa inslaget om den illegala rovdjursjakten

Den före detta tjänstemannen på Naturvårdsverket, Robert Franzén som numera representerar Svenska Rovdjursföreningen hävdade samtidigt under sitt anförande på vargsymposiet i Vålådalen att stora skyddade naturområden i Sverige är laglöst land för tjuvjägare.

– De senare inventeringsresultaten från länsstyrelserna visar att det nästan inte finns några rovdjur alls i nationalparkerna, det är färre rovdjur i nationalparkerna än utanför, menar Franzén som anser att allt talar för att det är den illegala jakten som orsakat situationen.

Få fällande domar

Trots det till synes allvarliga läget lyckas det svenska rättsväsendet inte fastställa mer än knappt en fällande dom för grovt jaktbrott per år i Sverige och då handlar det om en brottsrubricering där straffskalan ligger mellan sex månader och fyra års fängelse.

– Vi bara skrapar på ytan, det lilla vi kommer åt och det lilla vi kan lagföra. Det här är en brottslighet man kan ägna sig åt utan någon större upptäcktsrisk, säger miljöåklagaren Christer Jarlås vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål i Östersund.

Christer Jarlås tycker inte att polisen alltid gör sitt jobb när det gäller utredning av grova jaktbrott.

– I de olika polisområdena som har blivit i den nya polisorganisationen är det vissa som inte alls har utsett ansvariga för att hantera de grova jaktbrotten och där fungerar inte utredningsverksamheten idag, säger han.

Resurser skjuts till

Filippo Bassini som är chef på Polisens Nationella Operativa Avdelning, NOA vill inte kommentera kritiken kring polisens förmåga att utreda jaktbrott men konstaterar att det är varje polisregions ansvar att hantera den här typen av brott och menar att kompetensen finns. Samtidigt säger han att regionerna nu kan få hjälp av från NOA om utredningsarbetet inte fungerar, vilket är en nyordning i organisationen.

– Det kommer att finnas en resurs hos oss i de fall där det blir en tröghet i en sådan här utredning, förklarar Filippo Bassini.

Relaterat