De intagna anser bland annat att de bör omfattas av samma principer som de personer som suttit häktade under coronakrisen. Foto: Leif R Jansson, TT/Kriminalvården

Intagna på Saltvik söker om nåd – hänvisar till pandemin

Uppdaterad
Publicerad

Tre dömda män på Saltviksanstalten i Härnösand söker om nåd och begär strafflindring på grund av pandemin. De hävdar bland annat att omständigheterna kring coronapandemin har lett till fysiska samt psykiska påfrestningar.

Männen som söker om nåd sitter av fleråriga straff på Saltviksanstalten i Härnösand. De skriver i sina ansökningar att de begär strafflindring på grund av att de bland annat känner sig väldigt isolerade på grund av restriktionerna som uppkommit på anstalten till följd av pandemin.

Enligt männens ansökningar har framförallt besöksförbuden påverkat deras hälsa, även aktiviteter ska ha blivit indragna. De skriver att de har blivit isolerade, bemött samt behandlade som att ha varit covid-19-smittade.

”Fysiska- och psykiska påfrestningar”

”På grund av rådande omständigheter kring coronapandemin som lett till fysiska samt psykiska påfrestningar önskas med denna ansökan om nåd en strafflindring som anses rimlig för den tid som pandemin håller/hållit mig under de stränga restriktioner som föreligger mig som intagen inom Svensk kriminalvård på häkte samt anstalt”, skriver en av männen som bland annat dömts till sex års fängelse för grovt rån.

Radomir Sarkan är anstaltschef på Saltviksanstalten. Han har själv inte sett breven eftersom det är Regeringen som tar beslut i frågan, men uppger att de hela tiden följt Folkhälsomyndighetens rekommendationer för att minska risken för smittspridning på anstalten.

– Kriminalvården har fattat en hel del beslut som vi följer. Det finns beslut taget redan i mars månad kring att tillfälligt begränsa besök till intagna i anstalt och häkte, och samma sak i avseende med permissioner. Det är ju avsett för att förhindra smittspridning, säger han.

Har förekommit isolering

Hittills har Saltviksanstalten endast haft ett konstaterat fall av covid-19, uppger Radomir Sarkan.

– Vi har haft en dokumenterat smittad och det var i mars månad. Då var det också en annan hantering än vad vi har i dag. I det fallet isolerades intagna och sen hade vi kontroll för att inte smittan skulle spridas, säger han.

Vad säger du om den kritik som de intagna framför i breven?

– Det är klart att det är en ansträngd situation kring när man tänker på att det finns risker för smitta, säger Radomir Sarkan.

Kriminalvården tog beslut om att den 1 juli öppna upp för bevakade permissioner, och från och med september ska man även öppna upp för att besök av anhöriga ska kunna ske utomhus.

Hur har besöksförbud och indragna permissioner påverkat de intagna tror du?

– Det är väldigt individuellt skulle jag vilja säga. Vi har ju också fattat beslut inom Kriminalvården att intagna får ringa kostnadsfritt till anhöriga för att underlätta situationen. Även intagna som har barn får ha skypesamtal med dem för att kunna sköta kontakten med nära och kära, säger han.

Männen hänvisar till ändrad dom

I männens skrivelser hänvisar de alla tre till en ändrad dom där Svea hovrätt sänkte straffet för en man i 30-års åldern, som tingsrätten dömde till sex års fängelse för att ha sålt stora mängder narkotika. Svea hovrätt sänkte då straffet till fem års fängelse, och ett av skälen var bland annat restriktionerna som uppkommit till följd av coronakrisen. Detta uppmärksammade bland annat DN.se, vilket männen nämner i sina skrivelser.

De nämner även att de som intagna inom Svensk kriminalvård bör omfattas av samma principer som de personer som suttit häktade under denna kris:

”Då de nuvarande restriktionerna slagit hårt mot även avtjänade intagna inom Kriminalvården, så som dem intagna på häktena runt om i Sverige så bör även jag som intagen även vara berättigad den strafflindring som de häktade nu får.”, skriver en av männen, som bland annat är dömd till 4 år och 6 månaders fängelse för grovt narkotikabrott.

Se klippet och hör anstaltschef Radomir Sarkan berätta.

Nådeansökan

Regeringen får enligt regeringsformen, en av grundlagarna, genom nåd befria någon från en brottspåföljd eller mildra påföljden. Det är regeringens sak att avgöra i varje enskilt fall om nåd ska beviljas eller inte. Det finns alltså ingen rätt till nåd.

I de allra flesta fall är det den dömde själv som söker nåd, och ansökan om detta ges till Justitiedepartementet. Vem som helst kan däremot söka nåd för en dömd person. Nåd kan endast avse en brottmålsdom som vunnit laga kraft.

När ett nådeärende är färdigt för avgörande föredras det för justitieministern, som i sin tur föredrar ärendet för regeringen. Det är regeringen som fattar beslut i ärendet.

Ett beslut om nåd kan innebära att den dömde befrias från en påföljd eller att påföljden mildras, till exempel att ett fängelsestraff sätts ned eller ändras till skyddstillsyn, villkorlig dom eller böter. I vissa fall medges den dömde uppskov med- eller avbrott i verkställigheten av påföljden under viss tid. Frågor om uppskov hanteras dock i första hand av Kriminalvården. Regeringen kan aldrig ompröva skuldfrågan i brottmålet.

Källa: Regeringen.se

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.