Det går tungt ekonomiskt för många kommuner i Sverige. Allra sämst i länet går det för Kramfors kommun. Där kommer underskottet att bli upp mot 50 miljoner kronor. Samtidigt har befolkningen mer än halverats sedan 50-talet. Minskad befolkning ger minskade skatteintäkter. Med flyktingvågen, som började 2015, kom nya invånare till Kramfors.
Kommunen tog emot flest flyktingar per invånare i länet och statliga pengar för flyktingmottagandet strömmade till.
Minskade bidrag från staten
– Fram till och med 2017 fick vi mycket pengar från staten för att hjälpa till med flyktingsituationen. Sedan beslutade staten att sätta en gräns för hur många som skulle få komma, då stängde man samtidigt av kranen för pengar till kommunerna, säger Jan Sahlén (S), kommunalråd i Kramfors kommun.
De statliga bidragen minskade drastiskt. Kramfors kommun gick från ett överskottt på 32 miljoner 2017 till ett underskott på minus 52 miljoner året därpå. Enligt Jan Sahlén är en tydlig orsak att statens fortsatta stöttning uteblev.
”Många har redan lämnat Kramfors”
Med tanke på den pågående utflyttningen, anser Jan Sahlén att de nyanlända var ett viktigt tillskott för kommunen.
– De som kommit var oerhört värdefulla för att klara bemanningen. Nu gäller det att se till att de inte lämnar, många har redan lämnat Kramfors, konstaterar han.
Kramfors kommun ska nu ändra styrning i ett försök att minska det kraftiga underskottet. Medarbetarna ska ta ett tydligt ansvar för sin budget, något som kallas tillitsbaserad styrning. Samtidigt gäller det att behålla så många invånare som möjligt. Med en åldrande befolkning behövs arbetskraften.