Trettioåtta barn är inskrivna på den öppna asylförskolan vid Familjecentralen i Kramfors. Här finns möjlighet till lek och sångstunder varje dag. Men inte bara barnen får komma, alla asylsökande barn under 6 år och deras föräldrar bjuds in.
Fin samvaro
Familjerna kan här möta andra familjer i samma situation och det är viktigt att inte separera barn och föräldrar ifrån varandra. Karin Nordén på förskolan tycker att hon får en fin kontakt med de nyanlända kvinnorna.
– Det blir ju så familjärt. Vi kanske är de enda som de har och träffar förutom sin man eller sina grannar. Så vi får ju en väldigt stor betydelse i de här kvinnornas liv. Det blir samtal och funderingar, berättar Karin Nordén.
Viktiga samtal
Personalen på asylförskolan har nu själva tagit fram en föräldrakurs där man tar upp viktiga frågor, även könsstympning.
– Ja, vi pratar om allt möjligt. Vi pratar om lagar och demokrati, om rättigheter och skyldigheter. När vi pratar om rättigheter så kommer vi så klart in på rätten till sin egen kropp. Att kvinnan har rätt till sin egen kropp och jag brukar också ta upp det att mannen också har rätt till sin egen kropp, berättar Karin Nordén.
Kvinnlig omskärelse förekommer både bland kristna och muslimer. Syftet är att reglera kvinnors sexualitet. Det finns kvinnor som kommer till Sverige som inte vet om att de är könsstympade.
Deeqa Xuseen kommer från Somalia och för henne har öppna asylförskolan varit ett stort stöd. Hon menar att kunskap behövs för att förändra synen på könsstympning.
– Jag tror att våra föräldrar och vår mormor inte förstår det. Det är tradition i Somalia. Jag tycker inte att det har med religion att göra, berättar Deeqa Xuseen som själv är omskuren.
Sprida kunskap
Stödet för kvinnlig omskärelse sjunker ju längre tid som man bott i Sverige. Det visar en studie som gjorts på vuxna kvinnor och män som invandrat från Somalia.
– Jätteviktigt med kunskap, information och fortbildning för kvinnor, flickor och män. Särskilt unga män. Det här är jätteviktigt att man känner till vad det innebär. Att man känner till hur kvinnorna och flickorna har det, menar Karin Nordén.