Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

  • Viktigt meddelande:

    Kraftig rökutveckling i Hörnettområdet i Örnsköldsvik. Boende uppmanas gå inomhus, stänga dörrar, fönster och ventilation. LÄS MER

Danjela kommer till Öppna förskolan med sin fem månader gamle son. Foto: SVTVisa alla (7)
Visa alla (7)

Kramforsmodellen för lyckad integration

I Kramfors har man öppnat tre asylförskolor för att ta emot asylsökande barnfamiljer på bästa sätt. ”Kramforsmodellen” kallas satsningen.

Förskolorna finns i Kramfors, Bollstabruk och Nordingrå. Man har öppet varje vardagförmiddag. Hit kan föräldrar och barn mellan 0 och 6 år komma och leka, sjunga, fika och samtala. Ibland kommer även andra asylsökande som vill ha gemenskap eller hjälp med något. Alla är välkomna och verksamheten har blivit ett viktigt nav för många familjer.

– Personalen här är väldigt snäll. De hjälper oss med allting, säger Danjela Sula som kommer från Albanien och är här med sin femmånader gamla son.

Saknar socialt nätverk

Det är tydligt att den här verksamheten är viktig. Här förmedlas trygghet, kunskap, förtroenden och råd i vardagen. Verksamheten startade för två år sedan när kommunen insåg att det behövdes andra insatser än de man erbjöd då.

– Våra familjer har oftast ingen släkt,  inga vänner. De har inget socialt nätverk överhuvudtaget. När de kommer hit får de en en rutin i vardagen. Det tror jag är väldigt viktigt, säger förskolläraren Birgitta Nyberg Lockner.

Nyckeln till framgång

Efter sångstunden kramar barnen om henne. Personalen har blivit som en familj. Nyckeln till framgång är att Birgitta och hennes kollegor gör hembesök hos familjerna när de kommit till kommunen. Då berättar man om öppna förskolan, bland annat.

– Vi hälsar de välkomna till Sverige, Bollstabruk, skolan och förskolan. Jag lär känna hela familjen. Och som du såg var det inte bara föräldrar till barn som var här i dag, vi finns här som en trygghet för alla, säger Birgitta Nybeg Lockner.

”Good women”

– They are good women, säger Abdel från Syrien och pekar mot personelen när jag sätter mig ner och pratar med honom.

Han kom från Syrien för bara två veckor sedan. Med fru och tre barn. Han har redan lärt sig en del svenska och visar flera språkappar på sin telefon.

– Tandborste, tandkräm, tvättmaskin, artikulerar han för mig.

Familjen har haft en tuff resa, men känner sig varmt välkommen till Bollsta.

– Vi kommer att behöva lite tid för att anpassa oss och integreras med folket här i Sverige. Men det vi upplever i Sverige i stort och där vi bor nu är att vi är välkomna hit. Inte för ett ögonblick har vi känt oss förtryckta eller diskriminerade för att vi är flyktingar. Vi kommer att anpassa oss till livet här, säger han.

Vinst med gränsöverskridande

Kommunen kallar det alltså för Kramforsmodellen. Förskolorna samarbetar med Barnbackens familjecentral där det finns ytterligare kompetens att tillgå: barnmorska, bvc, föräldrarådgivning, socionom och psykolog.

– Att vi är gränsöverskridande är en jättevinst för oss som personal och för våra besökare, understryker Åsa Jernström som jobbar med familjerna.

Modellen börjar röna intresse från andra kommuner. Samtal har bland annat kommit från Jönköpings kommun, där man velat veta mer om hur man jobbar med integrationen i Kramfors.

Lärt av misstag

Idén till ett bättre omhändertagande kom för några år sedan. Kramfors tog då emot många kvotflyktingar, som fick uppehållstillstånd direkt. Men integrationen gick dåligt. Föräldrarna gick på SFI och barnen skulle skolas in i vanliga förskolan. Ett misslyckat koncept, är erfarenheten bland personalen i Kramfors.

– Då såg vi inom förskolan att det var inte lätt att skola in de här barnen. Inskolningarna kunde ta upp till ett år. Det ska vi inte utsätta barnen för. Och när det nu kommer så många gäller det att tänka till,  hur vi ska göra. Och där barn och föräldrar kan vara tillsammans ska vi inte separera dem åt, säger Åsa Jernström som är pedagogiskt verksamhetsansvarig.

Stärka anknytningen

Istället för att skilja barn och föräldrar åt på dagarna jobbar man med att stärka aknytningen tillsammans. Man ger stöd i föräldrarollen och jobbar med att underlätta inslussningen i det svenska samhället.

Man följer också med barnen när de är mogna att börja i ordinarie förskola. Och barnen får lära sig att leka och känna trygghet igen.

– Första året var det så tydligt att många barn inte kunde leka och att se barn som inte kan leka är så otroligt sorgligt. Man tar saker välter ut dem och kör dem i en dockvagn för att man har inte haft möjlighet att leka. Man kan ha bott i läger i flera år. Man måste ju ändå kunna leka innan man börjar lära för skolan, säger Birgitta Nyberg Lockner.

Markant skillnad

Från början kan barnen ha svårt att släppa föräldrarna med blicken. En del kan knappt gå en meter innan barnet börjar gallskrika, berättar Åsa Jernström. Men efter ett tag märks markant skillnad, berättar hon.

– Efter ett år ser vi ett barn som springer i väg och är glad, börjar leka, tar för sig, känner tryggheten att vara här, så det är en jättevinst. Men det tar tid och det måste få ta tid, vi kan inte påskynda någonting, säger Åsa Jernström.

Stämma i bäcken

Och hon är mycket kritisk till kommuner,  som istället för att satsa långsiktigt, lägger ner den här typen av verksamheter.

– Jag kan nog krasst säga att stänger man öppna förskolor och familjecentraler har man inte som politiker förstått vad det här innebär. Det är en sådan vinst att fånga upp saker tidigt, medan det är små problem än att det växer större och större, säger Åsa Jernström.

Vill inte ligga till last

Och Abdel Moneim, som lämnat sin hemstad Homs, är överväldigad över den goda hjälp familjen fått. 

– Efter ett tag när vi fått till ett socialt umgänge och vi lärt oss svenska kommer vi inte att ligga det svenska samhället till last. Det är väldigt bra här och mer än vi förväntade oss av Sverige. Vi vill tacka alla så jättemycket!

Kramforsmodellen

Visa

Vilar på tre ben:

– anknytning mellan barn och föräldrar

– stöd i föräldrarollen

– inslussning i svenska samhället

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

#flykt

Mer i ämnet