Kvicklera kartläggs från helikopter

Uppdaterad
Publicerad

Kvicklera är orsaken till de flesta lerskred i Sverige som gett stora skador. Nu testas en ny metod för att kartlägga var kvicklera finns. Ångermanälvens dalgång är ett av testområdena.

Förutom risken att människor kan dö drar lerskred med sig vägar och järnvägar och beräknas kosta samhället 200 miljoner varje år. I två dagar har en helikopter flugit på låg nivå fram och tillbaks längs Ångermanälven, med en sexkantig ramkonstruktion hängandes under sig. Det är själva mätinstrumentet, som mäter hur bra marken är på att leda ström.

– I den här ramen går det en kabel och den skickar ut en ström, som fortplantar sig ner i marken. Sedan kan vi mäta responsen från marken till mottagaren, som alltså mäter responsen från marken. Då kan vi ta reda på markens ledningsförmåga, förklarar Lena Persson, geofysiker vid Sveriges geologiska undersökning, SGU.

Det är just markens förmåga att leda ström som är intressant i jakten på kvicklera, eftersom kvicklera har sämre ledningsförmåga än vanliga leror. Lera leder ström väldigt bra, men kvicklera sämre eftersom den är urlakad på salter. På så vis kan förhoppningsvis områden med kvicklera identifieras.

– Syftet med projektet är att testa om den här metoden fungerar. Därför har vi valt områden där vi känner till att det finns kvicklera och där det inte finns kvicklera.

Det är Trafikverket som har beställt undersökningen av Statens geotekniska institut (SGI) och Sveriges geologiska undersökning (SGU). Hittills har kvicklera bara gått att hitta med provtagning på marken. Skulle den här metoden fungera underlättar det väsentligt i framtiden.

-Vi kan få en yttäckande bild över stora områden och vi kan se markens egenskaper ner till 100 meters djup ungefär. Vi hoppas att vi bättre kan styra annan provtagning, eftersom man måste alltid gå in med mera detaljerade mätningar för att konstatera att man verkligen har kvicklera, menar Lena Persson.

Trafikverket skulle ha stor användning för den här mätmetoden.

– De vill kolla hur det ser ut längs deras vägnät, vad finns det för skredrisker och även i nybyggnation av nya vägar så kan man tänka sig att man skulle använda den här metoden.

Förutom här vid Ångermanälven har flygningar genomförts vid Göta älv och i norra Bohuslän. Det största skred som varit i Sverige var 1977 i Tuve i Göteborg. Då omkom nio personer och över 400 blev hemlösa. Frågan är om de som bor i områden med kvicklera, som vid Ångermanälvens dalgång, behöver vara känna oro?

-Nej, det behöver de inte alls göra. Just i det här området så finns det ju inte några kända skred med allvarlig utgång. Det finns en del mindre skredärr som man kan se, men det är inte alls i jämförelse med Götaälvdal, avslutar Lena Persson, geofysiker vid SGU.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.