Verket Naturae sonus, Naturens ljud, är skrivet av Mats Edén. Också han med rötter i folkmusiken, men dessutom kompositör. Och Nordiska Kammarorkestern tvekande inte. De har gjort konserter med hårdrock, pop, dataspelsmusik så varför inte folkmusik.

Härjedalspipan

Det är inte bara en flöjt i Göran Månssons väska. Han måste byta mellan inte mindre än åtta flöjter för att hänga med i orkesterns alla tonartsbyten. Men alla flöjterna har sitt ursprung i härjedalspipan. En flöjt som kunnat gå samma öde till mötes som många andra spelpipor med lokal förankring.

Tack vare spelmannen Olov Jönsson från Överdal i Sveg, har härjedalspipan överlevt. Ol´Jansa som han kallades, var 86 år då han dog 1953. Men hans låtar spelades in och finns bevarade hos Svenskt visarkiv.

Han har till och med ett eget häfte, Ol´Jansas låtbok, från 2006. Där finns allt från visor till andlinga sånger för härjedalspipa. Urvalet står flöjspelmannen Emma Grut för.

Gammalt instrument

Flöjten hör till våra äldsta instrument. De finns i alla former och varianter. Bara de senaste åren har man hittat både offerdalsflöjten och en flöjt från Laxviken i Föllinge. Flöjten var ett förstörelse instrument. Spelades sällan vid dans eller för publik.

Annat är det i verket Naturae sonus. Där står flöjten i centrum och blir en trygg hand att hålla i när orkestern larmar och oroar.