Foto: SVT

Mobilapp ska hindra lavindöd

Uppdaterad
Publicerad

Allt fler svenskar dör i laviner. De varningssystem som finns idag i fjällen är inte tillräckligt avskräckande för åkare i jakt på det perfekta puderåket. Nu kommer den första mobilappen som ska försöka minska olyckorna.

Jakten på orörd snö tar allt fler skid- och snowboardåkare allt längre bort från pisterna. Men alla kommer inte tillbaka.

Under 2000-talet har över 30 svenskar dött i laviner, de flesta i Alperna. Ungefär en tredjedel av alla som åker off-piste har någon gång råkat ut för en lavin, enligt en undersökning från förra året.

Medier

Skidsäsongen 2012 / 2013 var den mörkaste på länge då sju svenskar dog begravda i snö. Det är tre gånger så många döda som under en normal säsong.

– Det beror förstås på att allt fler svenskar åker i lavinfarlig terräng, och det har jag full förståelse för. Det är ju där det är bra åkning, säger Stefan Mårtensson, som forskar om laviner vid Luleå Tekniska Universitet.

Allt populärare

Offpiståkning har blivit allt populärare bland svenskar de senaste åren i takt med att utrustningen utvecklats. Breda skidor gör det lättare att åka i lössnö och många har upptäckt tjusningen i att gå på topptur med stighudar under skidorna.

I år har olyckorna varit färre, delvis på grund av en snöfattig säsong. I februari omkom en 21-årig svensk man i Val de Nendaz i Schweiz och två kvinnor skadades när de drogs med i en lavin i Kittelfjäll.

Lavinvarningar avskräcker inte

De lavinbedömningar som görs i de svenska fjällen gäller bara området kring liftarna och inte utanför, vilket Stefan Mårtensson inte tror att alla åkare har koll på. Dessutom har generella lavinvarningar inte någon större avskräckande effekt på lössnöjägare, säger han.

– Att säga att det finns en generell lavinfara i fjällen är att slå in öppna dörrar för de här åkarna, säger han.

– De vet redan att offpiståkning innebär risker. Vi tror att det behövs tydligare verktyg för att lössnöåkare ska kunna fatta bättre beslut om var de ska åka, säger han.

Testar under våren

Därför genomför Stefan Mårtensson tillsammans med Fjällsäkerhetsrådet på Naturvårdsverket en studie om hur en mobilapp med detaljerad information om var det är säkert att åka skulle kunna minska lavinolyckorna. Under våren testar offpiståkare i Hemavan appen.

Lavinexperten Petter Palmgren, som också ingår i projektet, kartlägger just nu de sluttningar där det brukar gå laviner i den svenska fjällvärlden för Naturvårdsverkets räkning.

Farlig terräng

Informationen om var den farligaste terrängen finns kombineras sedan med dagsaktuella bedömningar av lavinfaran för området. Kombinationen av lavinterräng och lavinfara visas i appen på en karta i form av olika färger för normala, svåra och farliga förhållanden.

– Du kommer kunna stå uppe på fjälltoppen och se i appen att om jag åker åt vänster så är det inte så farligt, men om jag åker åt höger så är det farligare. Sedan får du själv bestämma vad du vill göra, säger Petter Palmgren.

– Finns det inte en risk att det blir en övertro på tekniken? Att åkarna stirrar sig blinda på telefonen och glömmer att titta på terrängen och de lokala snöförhållandena?

– Ja, den risken finns säkert. Men det är ju det vi vill ta reda på i det här app-testet, säger Petter Palmgren.

Appen klar till nästa säsong

Till nästa skidsäsong ska appen vara redo att laddas hem till mobilen. Den kommer använda GPS-teknik och påverkas inte av den bristfälliga mobiltäckningen i fjällen. Vem som ska finansiera appen och innehållet är än så länge oklart. Hur dyr den blir är inte heller bestämt.

Nina af Ekenstam som är en av åkarna som testar appen just nu ger den toppbetyg.

– Ja, jag tycker den är jättebra. Jag tar ju fortfarande risker som offpiståkare, men jag får hjälp att välja bättre vägar ner. Säkrare vägar, säger Nina af Ekenstam.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Medier

Mer i ämnet