Den 17 augusti 1881, då Olof Olsson-Hjelm ännu inte fyllt 18 år, begår han sitt första mord.
Åttaårige Johan Petter Westerbäck är ute och samlar ved till sin mor då han blir brutalt ihjälslagen av Olsson-Hjelm med en planka. Pojken knivhuggs också svårt. Inga vittnen finns, åren går och mördaren går fri.
Den 28 januari 1885 dödar Olsson-Hjelm igen då han rånmördar 73-åriga brödförsäljerskan Anna Dahlqvist i hennes hem. Olsson-Hjelm är misstänkt men kan inte bindas till brottet. Inte heller det mordet klaras upp.
Stad i skräck
Några år senare, hösten 1887, sveper en våg av bränder genom Härnösand. Ingen anar då att de alla är anlagda av Olof Olsson-Hjelm.
Den 1 oktober inträffar den första. Knappt en vecka senare, den 7 oktober, ytterligare två på ett och samma dygn. Den 26 oktober anläggs bränder på tre olika platser i staden. 29 oktober och 2 november brinner det igen.
Härnösandsborna är skräckslagna och undrar när nästa brand ska uppstå, och var.
Det sker bara tre dygn senare, den 5 november. I det aktuella huset bor den prostituerade Anna Sandlund och hennes åttaåriga dotter Helga.
Åttaåringen räddas
Olof Olsson-Hjelm skjuter Sandlund i huvudet, letar igenom lägenheten i jakt på pengar och värdesaker och sätter sedan eld på huset.
Förbipasserande upptäcker branden och åttaårige Helga som fortfarande befinner sig i lägenheten kan räddas i sista stund.
Men den här gången avslöjas och grips Olof Olsson-Hjelm. Han kan nu också knytas till de två tidigare ouppklarade morden och till flera anlagda bränder.
Benådas från dödsstraff
I mars 1888 döms han till ”lifvets förlust genom halshuggning” av Hernösands rådhusrätt för de tre morden och för fem mordbränder.
Han ansöker om nåd – och får gehör tack vare ”gott uppförande” enligt vitsord från både fängelseprästen och fängelsedirektören på Långholmen.
Året efter dör Olof Olsson-Hjelm i fängelset, enligt uppgift i lungsot.