Växande opinion mot kärnkraftssatsning

Publicerad

Fler protester i länet mot kärnkraftsatsning

Det har länge varit tyst i  frågan i Västernorrland – men nu kommer protesterna slag i slag.  Motståndet i länet växer nu mot Finlands storsatsning på kärnkraft. I flera kommuner förbereder politiska partier protestbrev till Finlands regering – och i Sundsvall vill man göra det till en kommunal fråga.

Ett helt nytt kärnkraftverk ska nu byggas bara ett tiotal mil från norrlandskusten.  Grävskoporna är redan på plats för projekteringsarbetet på Hahnikiviudden, strax söder om staden Pyhäjoki i Österbotten. 
Här ska Finlands tredje kärnkraftsanläggning byggas, är det tänkt.

Medan länder som Sverige och Tyskland avvecklar sina reaktorer, storsatsar Finland.  Nu gör man det dessutom med rysk teknologi och med ryskt delägande.

Stort ryskt inflytande

Statliga ryska kärnenergijätten Rosatom ska bygga anläggningen, leverera kärnbränslet och dessutom fungera som 30- procentig delägare i Fennovoima, det bolag som ska driva kärnkraftverket.

Det starkta ryska inflytandet har skapat debatt i Finland och orsakat en del huvudbry inom EU.  Annekteringen av Krimhalvön och det spända förhållandet till grannlandet Ukraina har ju satt Ryssland på EU:s sanktionslista.

Samtidigt har just kärnenergi undantagits från dessa åtgärder och dessutom är varje medlemsland suveränt när det gäller energifrågor.  

Det kan tyckas att opinionen i Västernorrland vaknat i elfte timmen, men det kan ta ytterligare två år innan det slutliga klartecknet kan ges för kärnkraftverket i Pyhäjoki. 

Två år kvar innan processen är klar

”Det är en lång process kvar, och det hinner hända mycket under resans gång” , det säger Axel Rappe, reporter på YLE:s svenska redaktion i Helsingfors som följt frågan under lång tid.

– Nu ska den finländska Strålskyddsmyndigheten göra sin utvärdering av det nya kärnkraftverket, säger han till SVT Västernorrland.

– Det krävs en rad olika detaljplaner och det tar troligen minst två år innan beslut om själva bygglovet kan fattas, menar Axel Rappe. 

I den här processen ska även svenska strålskyddsexperter, myndigheter och berörda kommuner få säga sitt.

I Västernorrland har debatten om de finska kärnkraftsplanerna på andra sidan havet mest lyst med sin frånvaro – trots att länet ser ut att få ett nytt kärnkraftsverk som granne. 

Protesterna har varit tydliga i Norr- och Västerbotten, och organisationen ”Kärnkraftsfritt Bottenviken” har försök påverka regeringarna i både Finland och Sverige.  Organisationen har även vänt sig  både till miljöminister Åsa Romson (Mp), samtliga riksdagspolitiker och ett antal av Sveriges EU-parlamentariker med krav på åtgärder för att stoppa kärnkraftsplanerna.

Opinionen växer  – Härnösand först ut

Men debatten har hittills gått under radarn i Västernorrland.

Men nu tycks alltså opinionen vaknat till – rejält.

Centerpartiet i Västernorrland var först ut för några veckor sedan med ett upprop till samtliga kommuner i länet att protestera mot de finländska kärnskraftsplaner.

I Härnösand togs det första konkreta steget att agera politiskt;  fem politiska partier ställde sig bakom ett gemensamt protestbrev som skickades till Finlands regering.

Företrädare för Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet, Centern och Kd stod bakom skrivelsen – där man tog avstånd från planerna i Pyhöjoki.

Vid senaste mötet i Kommunförbundet Västernorrland tog Härnösands kommunalråd Fred Nilsson (S) upp den här frågan – och fick med sig flera på protesttåget – nu följer partier runtom i länet Härnsösands exempel  och liknande protester planeras  i Örnsköldsvik, Timrå, Sundsvall och Kramfors.

– Vi vill helt enkelt inte ha ett kärnkraftverk i vår närhet, säger Jan Sahlén, socialdemokrat och kommunalråd i Kramfors.  Ett kärnkraftverk så nära kommer att påverka vår kommun på flera sätt, säger han till SVT Västernorrland.

Han tror att protesterna kommer få betydelse och det faktiskt går att stoppa kärnkraftsplanerna:

– Ja, jag tror att det möjligt, om fler för fram samma sak, säger Jan Sahlén.

Sundsvall går ett steg längre.

Sundsvall går ett steg längre och gör det till en kommunal fråga.  En motion från miljöpartiet har dammats av och fått tillägget att skrivelsen ska skickas direkt till den finländska regeringen.  Frågan behandlas i kommunstyrelsen den 14:e september.

Moderaterna och Folkpartiet har reserverat sig. 

Maria Algotsson, språkrör för Miljöpartiet i Sundsvall är nöjd med att protesten tas upp:

– Det ger förståss en större tyngd när det blir en kommunal fråga, säger hon till SVT Västernorrland.

Maria Algotsson tycker även hennes egen partikollega, miljöminister Åsa Romson, borde agera.

– Hon borde lyssna på alla de kommuner som nu ställer sig bakom protesterna, säger hon

Möjligen får även kommunens jurister något att grunna på  – att en kommun skickar protestbrev till andra länders regeringar tillhör ju inte vanligheterna. 

Ny reaktor – 20 mil från Sundsvall

Samtidigt handlar den finländska kärnkraftssatsningen om mer än bara ett nytt kärnkraftverk i Pyhäjoki.

Finland har idag två två kärnkraftverk, Lovisa utanför Helsingfors och Olkilouto vid den finska västkusten. I Olkilouto finns idag två reaktor – och en tredje ska byggas tanken.  Orten ligger vid kusten, bara 20 mil från Sundsvall. 

Projektet har dock dragits med stora förseningar. Tekniska problem har skapat fördröjningar på nära ett decennium och parterna har stämt varandra.   De finländska huvudmännen har skickat en miljardstämmning till det fransk-tyska konsortium som ska bygga reaktorn, och de i sin tur har stämt tillbaka. 

Opinionen vaknat alltså vaknat till liv i Västernorrland. Med tidigare protester i Norr- och Västerbotten växer sig motståndet allt starkare längs hela Norrlandskusten. 

Frågan är ju förståss om man bryr sig i Finland över invändningar och synpunkter från kommuner i ett grannland.

”Till viss del”, menar Axel Rappe, reporter på svenska redaktionen på YLE i Helsingfors.

Han har rapporterat om turerna kring den finska kärnkraften under lång tid.

– Det har rapporteras om den svenska opinionen och om hur svenskar varit med och demonsterat på plats i Pyhäjoki, säger Rappe till SVT.

Han pekar på att hälften av medborgarna i Finland , enligt en opinionsundersökning,  är emot bygget av ett nytt kärnkraftverk, och frågan har redan orsakat en regeringskris i landet.

Skapar jobb i utsatt region

Det nära samarbetet med Ryssland har också skapat debatt – kritikerna menar att Finland hamnar i en beroendeställning när kärnkraftverket nu ska byggas med rysk teknologi, rysk kärnbränsle och ryska entreprenörer. Statliga Rosatom äger dessutom drygt 30% av bolaget Fennovoima som ska driva kärnkraftverket. 

Bygget, och sedermera driften, av det nya kärnkraftverket betyder också många jobb i en region som dragits med hög arbetslöshet.

En nyckelfråga i hela processen avgjordes i början av augusti – kravet från den finländska regeringen har varit att minst 60% av Fennovoima ska vara ägt av inhemska företag.

Men i och med att energibolaget Fortum, där finska staten är huvudägare,  och byggföretaget SLV beslutat att gå in med ägardelar nåddes det målet.

Fortum har även stora ägarandelar i svensk kärnkraft – bolaget äger nära hälften av kärnkraftverket i Oskarshamn och har dessutom stora intressen i rysk vattenkraft. 

Men vad är det då som gör att Finland storsatsar till skillnad från Sverige och Tyskland?

– Det är av historiska skäl, menar Axel Rappe.

– Den tunga finska industrin kräver mycket el, och det är därför som exempelvis ståljätten Outokompo är med som ägare i Fennovoima. Man ser det som ett garantera billig och säker energi, säger han

källor; YLE, Huvudstadsbladet (Finl) , Ny Teknik, Svenska Dagbladet, SVT Västerbotten, SVT Norrbotten.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Kärnkraftverk i Pyhäjoki

Mer i ämnet