Urskogen krymper

Reservat urskogarnas hopp

Uppdaterad
Publicerad

Det enda sättet att skydda skogar med höga naturvärden är att bilda reservat men reservatsbildningen går bitvis trögt, speciellt i Västernorrland.

Även om skogen på senare tid i genomsnitt blivit äldre så är riktigt gammal skog något ovanligt, större områden med gammal skog finns bara i ett stråk längs fjällkedjan. Närmare kusten finns bara små duttar av gammal skog och den flerhudraåriga urskogen finns i princip inte alls, samtidigt som skogslandskapet genomgår en dramatisk förändring. Den skog som vuxit upp efter avverkningarna på 60-talet liknar ofta ett enformigt plantage och på många håll dominerar nordamerikanska contortatallar.

Kontrasten blir omtumlande när vi följer med Elisabeth Nilsson till Mjällådalen och en gammal skog med stora naturvärden. Här finns många ovanliga arter men för Elisabeth är det helheten som är viktigast.

– För att få gehör måste man peka ut ett antal ovanliga arter om man vill skydda ett område men egentligen handlar det om naturupplevelsen och skönheten, att bara kunna gå i skogen, förklarar Elisabeth.

Väcker stor oro

Hotet om förändring vilar även över den här skogen, gula/röda plastband runt de tjocka stammarna vittnar om att markägaren, i det här fallet skogsbolaget SCA, planerar avverkning och Elisabeth är orolig.

– Det är klart att man är det, säger hon.

Men markägarsidan hävdar att de generellt sett är lyhörda för naturvännernas argument. Dessutom är ingen definitivt beslut fattat vad gäller avverkning.

– Vi är relativt lyhörda, vi lyssnar på vad de säger och ibland åker vi ut på exkursioner med Naturskyddsföreningen och det händer ganska ofta att vi ändrar uppfattning, menar Ola Kårén, skogsekolog på SCA.                 

Metod som tar tid

Det enda sättet att långsiktigt bevara den gamla skog som finns kvar är att bilda reservat eller skapa nationalparker. Elisabeth och Naturskyddsföreningen i Timrå har inventerat och uppvaktat länsstyrelsen i frågan men inte fått någon större respons.

– Det känns trögt, säger hon uppgivet.

Reservatsbildningen går trögt, speciellt i Västernorrland som är sämst i landet med bara 1,1 procent skyddad natur. Jämtland är betydligt bättre med hela 10 procent skyddad natur och klart över riksgenomsnittet på 8,1 procent. Men ett stort paket med utbytesskog som ska ersätta de markägare som drabbas av reservatsbildningen ska förbättra situationen även i Västernorrland, det hävdar man på Länsstyrelsen. 

– Det betyder att vi kommer att kunna avsätta reservat så att vi klarar miljömålen i Västernorrland, säger Jonas Salmonsson som är reservatsbildare på Länsstyrelsen.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.