Björn Lund, seismolog vid Uppsala universitet, säger att det finns gamla större sprickbildningar i jordskorpan i nordöstra Ångermanland. Gårdagens jordskalv skedde i närheten av Långviksmon. Foto: Seismologen Uppsala / montage

Seismologen: Det finns gamla större sprickzoner i området

Publicerad

Det finns två områden i nordöstra hörnet av länet där jordskalv förekommer med jämna mellanrum.
– Gamla större sprickzoner finns både i havet utanför Örnsköldsviksområdet och så i det här aktuella området där skalvet skedde i går, säger seismologen Björn Lund vid Uppsala universitet.

Jordskalvet nära Långviksmon norr om Örnsköldsvik på torsdagskvällen nådde en magnitud på 2,7 på Richterskalan.

– Det var inget större skalv men av den typen som inträffar i Sverige ungefär tre-fyra gånger om året, säger Björn Lund.

Skalvet kändes av i en radie om fyra-fem mil från skalvets epicentrum.

– Folk har hört av sig från Örnsköldsvik, Nordmaling och Solberg till exempel, berättar Björn Lund.

Vibererar och skallrar

Hur märker man av ett jordskalv av den här magnituden?

– Precis ovanför epicentrum skakar husen, fönsterrutorna vibererar, det skallrar i glas- och porslinsskåp. Vi fick in en rapport i går om att det lät som om det rasade snö från taken. En annan som hörde av sig trodde att skorstensstocken spruckit, berättar Björn Lund.

– Det hörs också. Nära epicentrum låter det som en intensiv smäll, på lite längre avstånd blir det ett dovt muller ungefär som om en lastbil körde förbi utanför.

Gamla större sprickzoner

Varför sker det jordskalv just här?

– Det finns främst ett område vid kustbandet från Örnsköldsvik och en bit söderut där det finns gamla större sprickzoner i jordskorpan, så kallade förkastningslinjer, mellan kusten och Bottenhavet. I området där skalvet skedde i går finns det också sprickzoner, fast inte lika kraftiga, säger Björn Lund.

– I det aktuella området har det varit 10-20 skalv de senaste 15 åren. År 2007 till exempel var det ett skalv ungefär två mil norr om där gårdagens skalv inträffade och som mätte 2,9 på Richterskalan.

Ovanligt med efterskalv

Kan det bli efterskalv?

– Det är inte så vanligt faktiskt. Men när ett skalv på 4,1 inträffade i Bottenviken 2016 så kom sex-sju efterskalv. Oftast kommer efterskalven inom ett par dagar, säger Björn Lund.

Det kraftigaste jordskalvet som inträffat i Västernorrland hittills uppmättes till just 4,1 på Richterskalan och skedde i trakterna av Solberg i norra Ångermanland 1983, bara några mil från epicentrum för gårdagens skalv alltså.

Fakta jordskalv i Sverige

Visa

I augusti 1904 invigdes den första seismografen i Norden i Observatorieparken i Uppsala. Att kunna mäta styrkan, magnituden, för jordskalv var en stor vetenskaplig nyhet vid den tiden.

Magnituden är ett mått på mängden energi som frigörs vid en jordbävning eller ett jordskalv och mäts oftast i den så kallade Richterskalan.

Det hittills kraftigaste jordskalvet som uppmätts i Sverige inträffade märkligt nog bara två månader efter det att seismografen i Uppsala installerats; i oktober 1904 utanför Kosteröarna på västkusten.

Skalvet uppmättes till 5,4 på Richterskalan och märktes i hela södra och mellersta Sverige, i södra Norge, i Finland och enligt uppgift till och med  i ryska St Petersburg.

Faktum är att jordskalvet utanför Kosteröarna var så kraftigt att den ena delen av den nya seismografen hoppade ur sitt läge och gick sönder, så att teknisk expertis från Tyskland fick inkallas för att omgående reparera och justera den nyinvigda och hypermoderna apparaturen.

Källa: seismologen i Uppsala

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer