För första gången någonsin finns nu en strategi för Sveriges 15 världsarv. Foto: Thomas Sundberg/SVT

Strategi stärker världsarvens status

Uppdaterad
Publicerad

På regeringens uppdrag har Riksantikvarieämbetet tillsammans med Naturvårdsverket och Svenska Unescorådet tagit fram en strategi för Sveriges 15 världsarv.

Det kan tyckas konstigt men aldrig tidigare har det funnits någon strategi för Sveriges världsarv. Nu finns en strategi som ska stärka statusen genom ökad samverkan, information och en tydligare organisation.

– Det är väldigt positivt att centrala myndigheter arbetar fram det här så att vi får någon sorts stöd och styrning nationellt, säger Patrik Bylund som är länsstyrelsens världsarvssamordnare.

Fokus på hållbar utveckling

Inom strategin ryms, förutom uppdraget att säkerställa bevarandet av världsarven, ett ansvar över att världsarven kommuniceras, till exempel som besöksmål eller som attraktiva miljöer att bo och verka i. Dessutom ska arbetet med världsarven inrymmas i Agenda 2030, globala mål för hållbar utveckling.

– Framför allt tycker jag att det är bra att det har blivit tydligare när det gäller vem som ska göra vad och att centrala myndigheter tar ett större ansvar för världsarvsarbetet. på vissa håll har det tidigare lagts ett stort ansvar på kommuner och regioner och länsstyrelser. Nu blir det mera ett centralt ansvar hos Riksantikvarieämbetet och Naturvårdsverket.

Världsarv

Ett världsarv är en unik kultur- eller naturhistorisk miljö som vittnar om människans eller jordens historia. I dag är drygt 1 000 objekt upptagna på världsarvslistan. Dessa är fördelade på fler än 160 länder. Idag har Sverige 15 världsarv. De har kommit med på världsarvslistan mellan åren 1991 och 2012.

  • Drottningholm, Ekerö (1991)
  • Birka och Hovgården, Ekerö (1993)
  • Engelsbergs bruk, Fagersta (1993)
  • Hällristningsområdet i Tanum (1994)
  • Skogskyrkogården, Stockholm (1994)
  • Hansestaden Visby, Gotland (1995)
  • Laponia, Lappland (1996)
  • Gammelstads kyrkstad, Luleå (1996)
  • Örlogsstaden Karlskrona (1998)
  • Södra Ölands odlingslandskap (2000)
  • Höga Kusten, Ångermanland (2000)
  • Falun och Kopparbergslagen (2001)
  • Grimeton radiostation, Varberg (2004)
  • Struves meridianbåge (2005)
  • Hälsingegårdarna (2012)

Källa. Riksantikvarieämbetet

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.