Stulna identiteter och kapade kontokort

Uppdaterad
Publicerad

Antalet anmälda bedrägeribrott skjuter i höjden och polisen saknar verktyg för att komma åt den organiserade brottslighet som ofta ligger bakom.

Under de senaste tio åren har antalet anmälda bedrägeribrotten tredubblats, visar siffror från Brottsförebyggande rådet. Och det är datorbedrägerierna som skjuter i höjden. Vid en närmare granskning bedrägeribrotten visar det sig att 8,2 procent klaras upp och 58 procent av brotten avskrivs direkt.

Stulna identiteter

Stulna identiteter i kombination med kontokortsuppgifter som säljs av kriminella nätverk är den starkaste trenden just nu.

SVT Nyheter granskar vardagsbrotten

– Tyvärr kan polisen inte göra särskilt mycket för att utreda de mest avancerade datorbedrägerierna. En dom i EU-domstolen i december innebär att det i princip är nästan omöjligt att spåra gärningsmännen, säger Lars Andersson som är chef för bedrägericentrum i polisens nordliga region.

I slutet av förra året kom ett utslag i EU-domstolen som innebär att teleoperatörerna inte längre behöver spara användaruppgifter och lämna ut dem till polisen, och det ses som en motgång i bekämpningen av databrottsligheten. Förövarna har blivit svårare att spåra.

Stjäls vid belastningsattack

Bland bedrägeribrotten är det nästan uteslutande datorbedrägerier på nätet som ökar och just nu handlar trenden om stulna identiteter och kontokortsbedrägerier. Enligt Lars Andersson utgör över 40 procent av internetbedrägerierna av stulna identiteter kopplade till kortuppgifter.

Metoden heter ”card not present”, det vill säga att någon kommit över identitetsuppgifter och kortnummer och uppträder som den riktiga kortinnehavaren.

– Alla som handlat på nätet någon gång har lämnat ut de här uppgifterna för att kunna genomföra köpet. Normalt ska uppgifterna inte sparas men tyvärr förekommer de att servrarna utsätts för belastningsattacker vilket innebär att identitetsuppgifter och kortnummer kan bli stulna. Det här är det i särklass största problemet just nu och tyvärr är det mycket lite vi kan göra, säger Lars Andersson.

Grov organiserad brottslig

Vanligen kommer kunden att få ersättning för skadan via sin bank, men det innebär i sin tur att det blir banken som tar smällen. Värden för många miljarder försvinner den här vägen.  Enligt Lars Andersson finns det beräkningar att bedrägeribrotten kostar de finansiella systemen över 300 miljarder varje år.

– Och då talar vi om grov organiserad brottslighet som på det här sättet finansierar annan organiserad brottslighet, säger Lars Andersson.

Polisen har ett gott råd till den som vill undvika att få sitt kontokort kapat och det är att gå in i sin hembank och spärra sitt kort för internetbetalningar och betalningar till utlandet.

– Ett annat råd är också att skaffa ett separat kort för sina internetaffärer och att man inte kopplar det till sitt lönekonto. Har man ett kort med små belopp för sina affärer på nätet är det ett bra sätt att skydda sig om det skulle kapas, säger Andersson.

Bedrägeri – vart åttonde brott

Ett relativt nytt fenomen är också malware och ransomware som innebär att datorn kapas. Det kan vara en bilaga eller en länk i ett mail som man oförsiktigt klickar på och som i sin tur leder till att ett program laddas ner. I fallet med ransomeware innebär det att datorn låses och att man tvingas betala för att få den upplåst. I fallet med malware kan det vara ett spionprogram som kartlägger dina aktiviteter på datorn.

Under 2016 anmäldes 220 000 bedrägeribrott i Sverige, vilket innebär att vart åttonde anmält brott i landet rör sig om någon form av bedrägeribrott.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

SVT Nyheter granskar vardagsbrotten

Mer i ämnet