#utantystnadsplikt var sjukvårdens #metookampanj som drogs igång i slutet av förra året. Omkring 10 000 kvinnliga läkare krävde ett stopp för sexuella övergrepp och trakasserier inom vården.

Emma Björk, överläkare vid kvinnokliniken på Örnsköldsviks sjukhus, var en av kampanjens förgrundsfigurer i Västernorrland.

Inledningsvis var hon besviken över regionledningens reaktion som hon tyckte var lam.

”Bra med ett policydokument”

Senare upprättades ändå ett policydokument på området, som hon är nöjd med.

– Regionledningen har gjort det den ska när det gäller det. Men jag tror nog inte att dokumentet hade kommit till om inte ni på SVT gjort ett inslag om kampanjen, konstaterar hon.

Men den medarbetarenkät om sexuella övergrepp inom sjukvården som också skickades ut till medarbetarna fungerar inte för att göra en noggrann och tillförlitlig undersökning om sakernas tillstånd på området, menar Emma Björk.

Inte anonymt i praktiken

– Om enkäten ska vara anonym men ändå ska skickas in till medarbetarens närmaste chef blir det problematiskt. Inom vissa verksamheter handlar det om så relativt få medarbetare att enkäten i själva verket inte blir anonym. De tillfrågade kanske inte vågar ge uppriktiga svar och då fungerar inte enkäten för att kartlägga problemet.

Vad tycker du rent allmänt om #metoos effekter?

Öppen diskussion

– Den har varit mycket positiv för att den lett till att folk har vågat berätta och att de inte varit rädda för att inte bli trodda. Det har blivit en öppen och mycket angelägen diskussion, säger Emma Björk.

Tycker du att männen tagit till sig budskapet på ett bra sätt?

– Både och kan man väl säga. Det som har förstått problematiken har förstått kampanjen, och de som inte har förstått har gått i försvarsställning.