”Tappet hotar folkhälsan”

Uppdaterad
Publicerad

Ungdomarna som flyr de traditionella idrottsföreningarna aktiverar sig inte tillräckligt på andra håll – en farlig utveckling anser experterna.

Som vi berättat tidigare så tappar de traditionella idrottsföreningarna i länet stort, i Ånge har en fjärdedel av aktivitetstillfällena försvunnit.

Vi har också berättat om att ungdomarna i allt större mån hittar idrottsalternativ som ligger utanför Riksidrottsförbundets snäva mall.

#ETTSVERIGE – UNGDOMSIDROTT

”Inte tillräckligt”

Men det är för få ungdomar som aktiverar sig på alternativa sätt, tappet till fysisk passivitet blir helt enkelt för stort anser Tomas Torstensson, sjukgymnast vid Sundsvalls sjukhus.

–Vi ser att så inte är fallet, stillasittandet ökar enligt alla studier området även i det här länet. Skärmtiden har gått upp och det är något man tar med sig upp i åldern därför är det viktigt att vi når de unga. Övervikten i det här länet är faktiskt större än i övriga delar av riket, säger Thomas Torstensson, sjukgymnast vid Sundsvalls sjukhus.

Ökade klyftor

Att det idrottas mindre slår enligt Thomas extra hårt mot socioekonomiskt svaga grupper.

–Det kostar att ta tid och pengar att köpa utrustning och skjutsa sina barn. Och socioekonmiskt välbeställda har i större mån möjlighet att göra så vilket gör att det här blir en klassfråga, säger han.

Så vi får rika barn som idrottar mycket och fattiga barn som idrottar lite?

–Ja om man generaliserar så är det så, säger Thomas Torstensson.

Föreningarnas roll

De traditionella idrottsföreningarna må förändras i svag takt men en utveckling som både forskare och idrottsförbunden noterat är att det i många fall både kostar mer och kräver mer engagemang från ungdomar och deras familjer för att idrottandet ska fortsätta upp i tonåren.

–Det är väl en del i elitsatsningen på idrottssidan där idrottsrörelsen behöver bli bättre på att fånga upp de som inte vill satsa lika hårt, säger Thomas Torstensson.

Även Magnus Forsberg vid idrottsförbundet Västernorrland delar denna uppfattning.

–Känslan jag har när jag är ute och träffar föreningar är att antalet cupper man åker på ökar och det kan ju vara en sak som gör att det blir dyrare att hålla på, säger han.

Arbetar man i Västernorrlands idrottsförening för att stävja den här utvecklingen?

Vi har ett policydokument som heter Idrotten vill  och Riksidrottsförbundets styrelse har tagit fram anvisningar där det står att idrott för barn ska bedrivas i enkla former och i närområdet. Om man ansöker om pengar från det så kallade Idrottslyftet så måste man träffa oss och ta del av dessa anvisningar, säger Magnus Forsberg, stödansvarig vid idrottsförbundet i Västernorrland.

Det statliga ansvaret

Men enligt Thomas så är det inte så enkelt som att låta idrottsföreningarna anpassa sig, han pekar på att staten genom bland annat Idrottslyftet avsagt sig en stor del av ansvaret för de ungas välmående.

–Man har skurit ner på idrottstimmarna i skolan, den initiala tanken var att idrottsrörelsen skulle lösa det, men nu ser vi att rörelsen tappar. Vi vet att den enda arenan där man nu når alla barn är i skolan så där borde vi också nå dom med fysisk aktivitet, säger han.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

#ETTSVERIGE – UNGDOMSIDROTT

Mer i ämnet