För femton år sedan träffade SVT Västernorrland en missbrukare som injicerade heroin. Vi kan kalla honom ”Tomas”. När vi söker upp honom idag är han fortfarande drogberoende, men tar inga sprutor längre. Hans armar är sönderstuckna.

Riskerade att bli smittad

– När det var som värst så valde jag att utsätta mig för risken att använda en slö nål och risken att bli smittad, säger Tomas.

Han kunde sitta i timmar på toaletten och med en trubbig nål försöka sticka hål i sina förhärdade ådror.

Kan uppmuntra missbruk

Tomas menar att möjligheten att få nya sprutor hade betytt mycket för hans del. Han hade sluppit oron att bli smittad och hans blodkärl hade inte blivit förstörda av trubbiga nålar på samma sätt. Men andra anser att ett sprututbyte är att uppmuntra till missbruk.

– Jag önskar att det ska vara så svårt som möjligt att få tag på narkotika eller attribut som man använder för att kunna använda narkotika, säger Henrik Blusi, förundersökningsledare vid polisen i Västernorrland.

Skickar fel signaler

Missbruk av narkotika är straffbart i Sverige och det är polisens uppgift att upprätthålla lagen. Även om ett sprututbyte minskar smittspridningen, ser Henrik Blusi andra nackdelar.

– Det kan vara en signal från samhället, kanske inte att man legaliserar, men man underlättar ett missbruk, säger han.

En uppfattning som Tomas inte alls håller med om.

– Bara för att du kan hämta sprutor på sjukhuset, så börjar du ju inte ta heroin. Så är inte verkligheten, menar han.