Västernorrland

Ubåtsjakten i Sundsvallsbukten största väpnade militära insatsen i Sverige i modern tid

Uppdaterad
Publicerad

Den intensiva ubåtsjakten utanför Sundsvall under ett par vårveckor 1983 är den största väpnade insatsen av det svenska försvaret efter andra världskriget. Bland annat fälldes totalt 15 sjunkbomber – och det i fredstid.

Men trots det stora pådraget, trots alla indikationer och alla vittnesmål avbröts insatsen utan att någon ubåt avslöjats.

Senhösten 1981, mitt under det kalla krigets allra kyligaste period, gick en sovjetisk whiskyubåt – sedermera världskänd som U137 – på grund i Karlskrona skärgård långt inne på svenskt territorium.

Året efter bedrevs ubåtsjakt i Hårsfjärden i Stockholms södra skärgård i mycket stor omfattning, efter en rad observationer och vittnesmål både från försvaret och civilpersoner. Dock utan att någon ubåt kunde tvingas upp.

Brännpunkt Västernorrland

Men det var händelserna i Sundsvallsbukten våren 1983 som kom att bli den största väpnade militära insatsen på svenskt vatten i modern tid.

I slutet av april kom de första observationerna till marinens kännedom. Flera privatpersoner, oberoende av varandra, hade då rapporterat in iakttagelser av periskopliknande föremål i Alnösundet.

Delikat

Dessförinnan hade Leif Jönsson, löjtnant vid KA5 i Härnösand, sett ett ubåtstorn i närheten av Snöskär vid Spikarna på Alnös sydostspets. Och när Rolf Jakobsson och hans kolleger på lotsstationen i Spikarna lämnade sina vittnesmål om ett en och en halv meter högt periskop på väg i hög fart utomskärs sydost om Alnö var ubåtsjakten i Sundsvallsbukten ett faktum – inom kort också för den samlade världspressen.

Under ett par veckor var Sundsvall och Alnö i världshändelsernas centrum. Inte minst för amerikanska medier med Karlskronagrundstötningen i färskt minne, som vädrade en ny ubåtsaffär med Sovjetunionen som inkräktande part.

Eldtillstånd godkänt av ÖB

Tecknen var, förutom alla observationer och vittnesmål, flera. Avtryck av larvfötter på havsbotten nära Slädaviken, ett sönderklippt ubåtsnät vid Aldernäset och en spårlöst försvunnen flytmina bland annat. Och så indikationer på undervattensverksamhet som på kvällen den 4 maj var så starka att militärbefälhavaren i Härnösand – efter godkännande från ÖB – beordrade eldtillstånd för två minor mellan Alnö och Tynderölandet.

Men knappt en vecka senare, efter både minsprängningar och mattor av sjunkbomber, avblåstes hela insatsen.

Efter några dagar av uteblivna indikationer bedömdes ubåtarna trots allt bokstavligt talat ha slunkit ur marinens nät – och kommit undan.

Det kalla kriget

Det kalla kriget är benämningen på de politiska spänningar som uppstod mellan de västeuropeiska länderna och USA å ena sidan, och Sovjetunionen och de kommunistiskt styrda länderna i Östeuropa å den andra efter andra världskrigets slut.

Polariseringen växte sig allt starkare under efterkrigstiden med kylig diplomati och en tilltagande kapprustning som följd. Storbritanniens dåvarande premiärminister Winston Churchill uttryckte det som att en järnridå fällts ner mellan öst och väst – därav begreppen järnridån.

Det kalla kriget, som var som allra bistrast under 1960- och -80-talen, pågick ända fram till ”murens fall” omkring 1990 då de kommunistiska regimerna i Östeuropa kollapsade en efter en och då Sovjetunionen slutligen också upplöstes.

Mer om kalla kriget kan du se i den här dokumentärserien på svt play.

Relaterat

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Brännpunkt Västernorrland

Mer i ämnet