Smittad lax i Ljustorpsån

UDN-utbrott i Ljustorpsån

Uppdaterad
Publicerad

Ett stort antal laxar med symtom på den fruktade UDN-sjukan har upptäckts i Ljustorpsån.

Än en gång har fisken i Ljustorpsån drabbats av så kallad UDN-sjuka. Laxar med elaka svampangrepp som bara väntar på att dö. Fiskarna står apatiskt i lungvattnet nära land med stora, otäcka fläckar på kroppen. Det är ingen vacker syn.

Sjukdomen UDN, eller Ulcerös dermal nekros, upptäcktes redan 1975 men fortfarande vet man inte vad den beror på, misstanken är att det i första skedet rör sig om en smittsam virusinfektion som sedan resulterar i svåra svampangrepp som till sist blir infekterade och dödliga. Lars Hedman på Bergeforsens laxodling ser smittade fiskar i Indlasälven nästan varje år.

– När det är mycket fisk i älven, som det är i år, så smittar de varandra och så observerar man fler drabbade, konstaterar han.

Att smittan dyker upp så här års är vanligt enligt Lars Hedman som fått rapporter från fiskare.

– När fisken blir könsmogen och kommer upp i sötvatten så bryter det ut, förklarar han.

Ljustorpsån är ett biflöde till Indalsälven, här finns normalt sett inte lax men de sjuka fiskarna söker sig av någon anledning upp i ån och riskerar nu att smitta åns vilda stam av havsöring.

– Det kan vara så att öringen i Ljustorpsån och biflödet Mjällån drabbas och dör innan leken. Även siken kan smittas och det skulle kunna vara en förklaring till att den arten minskat, säger Lars Hedman.

UDN smittan finns ett flertal älvar på den svenska Östersjökusten och utbrott verkar dyka upp med några få till ett flertal års mellanrum.

Att behandla fisken är svårt, tidigare har svampinfektionerna som drabbar sjuka fiskar behandlats med formalin.

UDN

Tidiga skadorna är ospecifika. I senare skede uppstår hudskador i form av cirkelrunda ytliga småsår, som mycket snabbt blir svampöverväxta. Skadorna sitter ofta på huvudets översida. Svampangreppen har vanligen ringformad utbredning. Histopatologiskt ses degenerativa förändringar i huden (epidermis). Pigmentcellerna i dermis nekrotiseras vilket ger upphov till ljusa hudpartier. I senare skeden är basalmembran och dermis helt blottlagd och sekundära infektioner tillträder.

Källa: sva.se

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.