Under stämman fanns 51 ombud från hela Sverige på plats i Sollefteå. Frågan om vargjakten resulterade i ett stämuttalande där riksförbundet riktade kritik mot Naturvårdsverkets beslut.

– Det är med stor bestörtning vi ser att Naturvårdsverket underlåter att delegera så länsstyrelserna kan ge beslut om jakt, säger Solveig Larsson.

Det Jägarnas riksförbund inte håller med om är Naturvårdsverkets syn på vargpopulationen.

– Inventeringen av varg är svår och kostsam, men vi behöver få ner vargstammen ordentligt till den nivå som riksdagen har beslutat om, 170 till 270 vargar. Det är människor som bor och verkar i de här bygderna där det finns varg, de måste kunna ha ett bra liv, säger Solveig Larsson.

Åtelkameror

En annan fråga som diskuterades var åtelkameror. I och med den nya dataskyddsförordningen är det nu möjligt för privatpersoner, till exempel jägare, att sätta upp övervakningskameror utan tillstånd. Ansvaret för att man inte kränker någons integritet ligger hos den som sätter upp kameran.

– Det är bra att de nu är tillståndsbefriade och då kan vi jägare hjälpa till med viltuppskattningar.

Någon risk för att otillåten jakt kommer bedrivas tror inte Solveig Larsson.

Hot mot jägare

Nytt för i år var att hot mot jägare togs upp. Under vargjakten 2017 störde djurrättsaktivister jakten och gjorde att den inte kunde genomföras som planerat.

– Vi haft en lång information om jaktrelaterade hatbrott, och fått lära oss hur vi inte blir provocerade och hur vi uppträder på ett bra sätt om vi utsätts för det.

Att jakten ifrågasätts är inget problem tycker Solveig Larsson, men då ska det ske genom en demokratisk debatt.