Den 22 oktober fyller Språkvänsverksamheten i Sundsvall två år. Någon som är bra på svenska matchas ihop med en nyanländ, och genom att träffas så hoppas kommunen att den nyanlända får öva sig i språket, och lättare etablerar sig i samhället.

Wisam Orabi Alkhen och Josefin Gannå träffas ungefär varannan vecka. De har varit språkvänner i snart två år, och brukar ta promenader tillsammans, eller äta middag hos varandra. Ibland tar de en lunch på stan. 

-Josefin är en jättesnäll vän, säger Wisam Orabi Alkhen.

Ett nationellt integrationsprojekt

Josefin Gannå bestämde sig för att bli en språkvän när så många flyktingar kom 2015, och hon kände att hon ville göra något för någon. Hon tror att hon sattes ihop med Wizam för att de har ett gemensamt intresse i hästar, och matchningen blev lyckad.

-Jag tänker inte på Wisam som min språkvän, utan som en av mina bästa vänner, säger Josefin Gannå. Jag har också fått lära känna hans familj, så jag har fått många nya kompisar genom honom.

Projektet Språkvän startade i Eskilstuna redan 2006, som en nationell satsning för att öka integrationen i samhället. Och Wisam tycker att det fungerat för honom.

-Jag har lärt mig språket, men också mer om svensk kultur, säger Wisam Orabi Alkhen, och Josefin har blivit en riktigt bra kompis.

Wisam säger också att han tycker att det är jätteviktigt att människor inte fastnar i fördomar om varandra, utan att vi istället träffas och lär känna varandra.

Fler språkvänner efterfrågas

Ungefär 700 personer i Sundsvall har anmält sig till att vara språkvän, sedan verksamheten drog igång den 22 oktober 2015. Men det räcker inte. Ett hundratal personer väntar på att få en språkvän, enligt Pia Söderlund, verksamhetschef Integration på FAVI i Sundsvalls kommun.

Ida Alge, som blev Sundsvalls allra första språkvän när hon och hennes familj 2015 matchades ihop med Alaa Alkhn Ourabis familj, hoppas att fler tar möjligheten att bli språkvän.

-Det har bara varit roligt, och är inte betungande alls. Om man bara umgås med människor som är lika en själv, och som lever under samma förutsättningar, så utvecklas man inte som man gör när man träffar folk från en annan kultur, säger Ida Alge.

Familjerna brukar äta middagar ihop, och till exempel åka och bada. Och Ida Alge menar att relationen varit nyttig för hennes egna barn.

-Barnen, och vi, får ett annat perspektiv på livet och vår egen situation. Det är också väldigt bra att få höra om krigen i Syrien från ett annat håll än från tidningar och tv. Och det är djupt imponerande att se hur de kämpar på här i Sverige med språk och annat för att hitta sig en plats i livet, avslutar Ida Alge.