För att undvika skräpfyllda badplatser under värmeböljan rustar nu kommuner och ideella föreningar med extra tömningar av papperskorgar och skräpplockning.
Men rena badstränder kommer inte att uppnås utan badgästernas ansträngning. Det menar Anders Eriksson, enhetschef på Kultur & Fritid i Köping. Varje morgon städar han och kollegorna Mellanbadet på Malmön.
– Vi städar regelbundet men försöker också ha en dialog med medborgarna. Vi har inte skattemedel att lösa allt på alla platser men får vi badgästerna med oss så kommer vi att klara det här och än så länge har det gått bra, säger Anders Eriksson.
Enligt rapporten Beteenden bakom nedskräpning, som skrevs på uppdrag av Naturvårdsverket förra året finns det flera andledningar till varför vi skräpar ned.
Här är några av punkterna som listas i rapporten:
• Utifrån det gap som finns mellan människors attityder (det är fel att skräpa ner) och faktiskt beteende (vi skräpar ner ändå) ger litteraturen tre huvudsakliga förklaringar till förekomsten av nedskräpning; sociala normer, bekvämlighet och otydligt ansvar.
• Såväl enkätundersökningen som fokusgruppen samt litteraturgenomgången visar att unga skräpar ner mer än äldre och män mer än kvinnor. Det ska dock betonas att det kan finnas skillnader mellan hur olika grupper väljer att svara och att vissa grupper kan tänkas svara mer ”ärligt” än andra. Utbildningsnivå och födelseland påverkar inte sannolikheten att skräpa ner.
• Samtidigt som det är pinsamt att bli påkommen och tillsagd anser sig vissa unga ”ha rätt” att skräpa ner, åtminstone om man har betalt för en tjänst och i situationer när det är uppenbart att någon annan kommer att städa upp efteråt. Dessutom är det uppenbart att om soptunnor saknas/är för långt borta ökar risken för nedskräpning markant. Detta tyder på att sociala NATURVÅRDSVERKET 49 normer (att ha rätt), otydligt ansvar (någon annan städar upp) och bekvämlighet (soptunnor saknas) har betydelse för att nedskräpning sker.
• De vanligaste tillfällena då nedskräpning av plast sker – sett över alla ålderskategorier – är kulturevenemang följt av sportevenemang och ute på krogen. Andra vanliga situationer är i kollektivtrafiken och i skogen/på picknick. De vanligaste förklaringarna till att nedskräpning sker är att det inte finns några soptunnor i närheten, att skräpet blåser iväg eller att respondenterna tappar skräpet. Den vanligast orsaken till att slänga cigarettfimpar på marken är att det inte finns någon askkopp i närheten, följt av att man undviker att slänga cigarettfimpar i soptunnor på grund av brandrisken eller att man inte ville bära med sig fimpen på grund av lukten. • Vad gäller kultur- och sportevenemang visar enkätundersökningen att fulla soptunnor, vetskap att någon annan kommer att städa upp efteråt (t.ex. efter konserter och matcher) samt hög alkoholkonsumtion är viktiga förklaringar till nedskräpning i dessa sammanhang. Resultatet från fokusgruppsmötet bekräftar detta med tillägget att trängsel, distraktion (fokus på matchen), och att särskilt ungdomar kan anse sig ”ha rätt” att skräpa ner om man har betalt för en tjänst också bidrar till nedskräpning vid kultur- och sportevenemang.
Källa: Naturvårdsverkets rapport Beteenden bakom nedskräpning, som du kan läsa här.
SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.