– Tänker man efter känner nog nästan alla en eller annan person i Västerås som har tyska rötter, säger forskaren Gunilla Zimmermann.

Närmare 1.300 tyskar kom till Västerås

I boken Sverige blev mitt hemland återberättar Gunilla Zimmermann alla de okända historierna hon fick berättat för sig i samband med sitt forskningsarbete. Efter otaliga timmar i länsarkivet i Uppsala kom Gunilla fram till att närmare 1.300 tyskar flyttade till Västmanland efter kriget.

– I Västerås saknade man arbetskraft vid den tiden. Därför öppnade de stora industrierna värvningskontor i Italien, Österrike och Tyskland och det var många européer som kom hit, säger Zimmermann.

De flesta som anlände var kvinnor

Men trots att de stora företagen som ABB, då Asea, värvade framför allt tyska män var de flesta av de tyskar som kom till Västerås faktiskt kvinnor. Kvinnorna letade jobb som hembiträden och även dessa tjänster fanns det gott om i staden.

– När man tittar i länstidningen från den tiden upptäcker man otroligt många annonser där tyska tjejer och kvinnor efterlyses för att jobba i svenska hem, säger Gunilla Zimmermann.

Ville smälta in

Tyskarna var väldigt måna om att smälta in. Att vara tysk var på grund av kriget skambelagt vid den tiden. Känslor som enligt tyskarna Gunilla pratat med kan finnas än idag; hela 70 år senare. Med sin bok hoppas hon nu på att kunna påminna om hur viktigt det är att ha förståelse för varandra och att kunna öka kunskapen bland folk om tiden där tyskarna lämnade sina hem för att börja ett nytt liv i Sverige.

– Det är ju inte synd om tyskarna som lever sina liv i Västerås nu. Men alla borde ha förståelse för andra människors öden och vad andra kan ha varit med om, säger Gunilla Zimmermann.