Foto: Pontus Lundahl/TT

BRF: ”Vi blev överkörda i förhandlingsögonblicket”

Uppdaterad
Publicerad

Deltidsbrandmännens nya kollektivavtal har lett till massuppsägningar på olika håll i landet. Lokala förhandlingar har gett olika resultat den senaste tiden, men hur det gick till när det omstridda kollektivavtalet kom till råder det delade meningar om.

Från den första maj gäller deltidsbrandmännens nya kollektivavtal. Avtalet, som kallas RIB17, undertecknades i höstas och har lett till stort missnöje och massuppsägningar i yrkesgruppen. Det som kritiseras i avtalet är bland annat en ny lönestruktur som gör att de som har jobbat mycket helger och kvällar förlorar pengar.

Lokala förhandlingar

Den senaste tiden har präglats av lokala förhandlingar där arbetsgivare har försökt få sina deltidsbrandmän att stanna, genom att kompensera för eventuella förluster.

Magnus Sjöholm, ombudsman BRF Foto: Daniel Hedström/SVT

De lokala förhandlingarna har fungerat bra på vissa håll, och sämre på andra. Öland och Malung-Sälen är exempel på kommuner där kompensationer från den lokala arbetsgivaren har fått deltidsbrandmän att ta tillbaka sina uppsägningar. Surahammar är en kommun där de lokala förhandlingarna inte har nått hela vägen, och större delen av styrkan står fast vid sin uppsägning.

Största fackförbundet i sammanhanget

Brandmännens riksförbund (BRF), som engagerar de flesta deltidsbrandmännen, är inte nöjda med avtalet. Trots det har de skrivit under det, vilket har förbryllat många.

– På kvällen den sjätte oktober blev vi kallade till SKL:s kontor. De sade att de var överens med Kommunal och Vision, de andra två fackförbunden, och visade oss avtalet som de skulle skriva under dagen därpå, säger Magnus Sjöholm, ombudsman i BRF.

Det här var första gången BRF fick se avtalet, enligt Magnus Sjöholm.

– Vi sa att vi inte kan acceptera det och sa att vi ville ge ett motbud, men SKL var inte intresserade av det, säger han.

Den sjunde oktober undertecknades kollektivavtalet av SKL och Pacta på arbetsgivarsidan, och Kommunal och Vision på arbetstagarsidan.

Därför undertecknade BRF avtalet

BRF förhandlade vidare med SKL i ungefär en månad, men utan några nämnvärda resultat.

– Vi skrev under i november då vi inte kom längre med hjälp av medlarna. Vi hade kunnat gå ut i konflikt och kanske uppnå ett visst resultat genom det. Med erfarenhet från 2015 så bedömde vi risken som överhängande att genom detta tappa avtalet och bli avtalslösa och i och med det inte kunna bidra i kommande avtalsförhandlingar, säger Magnus Sjöholm.

Efter att BRF skrev under avtalet var en stor del av förbundets egna medlemmar missnöjda.

– Vi fick mycket intern kritik, tills de förstod vad som hade hänt – att vi hade blivit helt överkörda i förhandlingsögonblicket, säger Magnus Sjöholm.

Kommunal är nöjda

Fackförbundet Vision har uttalat att de är missnöjda med avtalet och vill ”göra om och göra rätt”. Kommunal är nöjda med avtalet.

– Vi har förhandlat fram ett avtal som gör villkoren bättre för våra medlemmar, som oftast är anställda av kommun eller landsting utöver arbetet som deltidsbrandman, säger Johan Ingelskog, förhandlingschef på Kommunal.

Johan Ingelskog, förhandlingschef Kommunal Foto: Daniel Hedström/SVT

Han betonar att de tre fackförbunden har undertecknat tre olika kollektivavtal och att alla parter måste ansvara för de de har skrivit under.

Första avtalet gäller

Formellt sett är det, som Johan Ingelskog säger, tre separata kollektivavtal som har slutits, men enligt Medlingsinstitutet är det i i stort sett det första som undertecknas som gäller.

– Formellt så kan de olika fackförbunden teckna helt olika avtal med arbetsgivaren, men i praktiken är det mycket svårt för arbetsgivaren att skriva vitt skilda avtal med olika villkor med en och samma yrkesgrupp eller ett och samma arbete. Skulle avtalet inte gå att tillämpa vid sidan av varandra är det normalt det först tecknade avtalet avtalet som gäller, säger Per Ewaldsson, chefsjurist vid Medlingsinstitutet.

I detta fall är det alltså det kollektivavtal som Kommunal och Vision skrev under, och som BRF inte kunde acceptera, som man får förhålla sig till. Vem som skriver på först är, med andra ord, av oerhört stor vikt.

”Hade fått tydliga signaler”

I tidigare avtalsrörelser har det varit BRF, det i särklass största fackförbundet i sammanhanget, som först har undertecknat RIB-avtalen med SKL. Nu gjorde man det i annan ordning.

– Vi förhandlar parallellt med de olika facken, och när vi tycker att vi har tagit hand om många av synpunkterna som de har så lägger vi ett slutbud. Det gör vi i stort sett samtidigt till alla våra motparter, säger Niclas Lindahl, förhandlingschef vid SKL.

Niclas Lindahl, förhandlingschef SKL Foto: Daniel Hedström/SVT

Han menar att SKL har förhållt sig rättvist och förhandlat lika mycket med de olika fackföreningarna, och att SKL trodde att man var överens med BRF när de skrev under med de andra facken.

– Vi hade fått tydliga signaler från BRF om att vi var i färdigläge i förhandlingarna när vi skrev under med Kommunal och Vision, säger Niclas Lindahl.

BRF dementerar starkt att man skulle ha gett några sådana indikationer.

Vill inte kommentera varför

Varför SKL nu, till skillnad från i tidigare avtalsrörelser, valde att först sluta avtalet med Kommunal och Vision istället för BRF, vill de inte svara på.

– Jag hoppas att vi kan sitta ner och samtala, alla parter, och enas om att helheten inte blev rätt i det här avtalet. Vi behöver ett avtal som hjälper hela branschen, inte bara Kommunals medlemmar. Vi varnade om att det skulle bli missnöje och uppsägningar, och nu blev det så, säger Magnus Sjöholm, ombudsman vid Brandmännens Riksförbund. 

SVT Play: Se reportaget

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.