Brottet som mannen inledningsvis var misstänkt för förblev olöst men han topsades och dna-provet skickades till Nationellt forensiskt centrum (NFC) i Linköping.

– Det är ganska många brott som potentiellt kan klaras upp med den här metoden och just nu har vi 164 000 dna-profiler i vårt register, säger Anna Granlund, gruppchef på Nationellt forensiskt centrum.

Mannen släpptes men greps snart igen. Det visade sig att hans prov hade gett utslag i NFC:s spårregister. Det var med största sannolikhet samma dna som hittats på en våldtagen kvinnas underkläder 2016.  Fallet återupptogs och den 5 juli dömdes mannen till två års fängelse för våldtäkten.

Effektivt verktyg mot kriminalitet i tidig ålder

Genom dna-analys kan man lösa grova brott. Något som uppmärksammats mycket det sedan lagen infördes 2006. Men Robert Wallén, polisområdeschef i Västerås, vill även lyfta fram vikten av topsning vid mindre allvarliga brott.

– Den kan också hjälpa oss att förebygga mindre brott och mängdbrott som begås av unga människor. Om vi topsar en ung person ökar chanserna att vi kan avbryta en påbörjad brottskarriär, säger Robert Wallén. 

Den organiserade brottsligheten

Genom ett samarbetet mellan Sverige och Europa kan utredarna utbyta dna-profiler och dna-spår med 21 länder. 

– När vi ser att de kriminella rör sig över landsgränser och begår brott som exempelvis seriestölder blir den här typen av samarbeten enormt viktiga.

Under 2019 beräknas mellan 2 500 och 3 000 topsningar genomföras i polisområde Mitt.