– Det blev en besvikelse, både för mig och alla andra som varit inblandade och drivit den här frågan, det säger Per-Olof Rask, brottsförebyggande samordnare i Västerås kommun.
Västerås har beslutat att driva ärendet vidare i domstol. Orsaken är att Rask och kommunen menar att behovet är så pass stort och att lagstiftningen behöver prövas utifrån de nya förutsättningar som finns i samhället idag.
Roger Haddad (L), riksdagsledamot från Västmanland som började driva kravet på kameror på Bäckby torg redan 2009, håller med.
– Vi måste komma ihåg att Bäckby är klassat som ett utsatt område av polisen och området behöver de brottsförebyggande insatser som tillexempel kameror utgör.
Olika intressen står mot varandra
Många Bäckbybor har svårt att förstå varför kameror inte kan sättas upp. Svaret finns dock i lagstiftningen.
I svensk lagstiftning väger den personliga integriteten tungt. Slentrianmässig övervakning och inspelning av människors förehavanden på allmän plats ses som ett allvarligt ingrepp i människors rätt till privatliv. Man vill inte att människors besök i en kyrka, till läkare eller apotek spelas in och eventuellt hamnar i fel händer.
Samtidigt ligger det i samhällets intresse att allvarliga våldsbrott förebyggs och löses, därför kan domstolen tillåta övervakning och inspelning på allmän plats. Stureplan i Stockholm är ett sådant exempel, liksom torgen i Rinkeby och Tensta.
Brottsligheten på Bäckby torg inte tillräckligt allvarlig?
I sitt överklagande skriver Datainspektionen att det inte är tydligt hur omfattande brottsligheten vid Bäckby torg är. Man skriver bland annat att endast nio av 50 anmälningar för 2016 är våldsbrott. Så hur ser brottsligheten på torget ut enligt polisens statistik?
Över en tioårsperiod kan man se en generell minskning av allvarliga brott vid Bäckby torg. Dock varierar antalet brott mycket från år till år. Den största andelen brott är skadegörelse eller tillgreppsbrott (stöld och snatteri) och många av dem sker inomhus i lokaler runt torget på platser där kamerorna på torget inte skulle se.
Stök ökar otryggheten
Bilbränderna som det skrivits mycket om har inte i första hand skett på torget och påverkar därför inte statistiken för torget. De ordningsstörningar eller ”stök” som sker på torget och som många boende hänvisar till när de berättar om den otrygghet de känner finns heller inte med i statistiken om de inte lett till en anmälan om brott.
– Den stora delen av brottsligheten på Bäckby torg är skadegörelse och tillgrepssbrott, men det vi också har på torget är en del ordningsstörningsproblem och en del brott runt det och det är just ordningsstörningsproblemen som ger den här otrygghetskänslan hos de boende i området, säger Lars Jonsson, tillförordnad lokalpolisområdeschef i Västerås.
Viktigt vem som övervakar
I tidigare domar (sk praxis) har man konstaterat att det är viktigt vem som begärt att få övervaka en plats. Polismyndigheten har i första hand ansvar för att arbeta med att förebygga och klara upp brott men det finns även fall där kommuner fått tillstånd.
Polismyndigheten i Västerås anser att Bäckby är ett utsatt område. Med det menas bland annat att här finns många människor som saknar tillit till myndigheter och lever under stor social och ekonomisk press eller ägnar sig åt allvarlig brottslighet. Därför är även polismyndigheten positiv till kameraövervakning av torget och heller inte främmande för att själva begära övervakning om kommunen skulle misslyckas i domstol.
– Ja det finns förutsättningar för oss att göra det men det som komplicerar är att det kommer en ny lagstiftning 2018. Vi kommer att följa kommunens process och se vad den nya lagstiftningen innebär innan vi eventuellt agerar säger Lars Jansson.
Krav på lagändring
Roger Haddad (L) är inte främmande för att i riksdagen arbeta för en lagändring om kommunen får avslag i domstolarna.
– Vi gjorde vissa förändringar i lagstiftningen 2013 men det är uppenbart att det inte är tillräckligt.