Gruppen som jobbar med barn- och ungdomsfrågor i rådet för trygghet och säkerhet föreslog för några år sedan att anställa ungdomscoacher av två skäl.

– Dels ansåg de att det behövdes någon som jobbade gränsöverskridande mellan verksamheterna och sedan ett vuxenstöd för ungdomarna, berättar kommunstyrelseordföranden., säger kommunstyrelseordföranden Catarina Pettersson(S).

– Det lät jättebra men vi hade ju inga pengar, fortsätter hon.

Då ställdes frågan om att skjuta till pengar från de olika förvaltningarnas budgetar och så blev det. Kultur- och fritidsförvaltningen, barn- och utbildningsförvaltningen, socialförvaltningen, tekniska förvaltningen och kommunstyrelsen är de som finansierade och fortfarande finansierar de fyra heltidstjänsterna.  Det rör sig om runt två miljoner kronor per år.

– Det är jättemycket resurser för en liten kommun och det är fantastiskt bra att jobba på det gränsöverskridande sättet.

Från tekniska förvaltningen kan de exempelvis ha dialog och informationsutbyte när det gäller klotter, med skola och socialtjänst annan och en gång i veckan har de samrådsmöte med polis, socialtjänst för att få en gemensam lägesbild över hur det står till med ungdomarna och om det är något som de behöver fokusera på framöver.

Svårt att mäta resultat

På frågan om kommunstyrelseordföranden tror att Hallstahammar blivit tryggare av ungcoacherna säger hon att det är svårt att mäta, men att hon är nöjd med den återrapportering hon fått och samarbetet som kommit till mellan skola, polis och ungdomarna.

– Barn och unga som är i en svår situation tror jag det här har gjort mycket för, säger kommunstyrelseordföranden Catharina Pettersson (S).

Coacherna arbetar både dag- och kvällstid och kan vara schemalagda på vardagar och vissa helger.

– Det hjälper inte att bara sätta in kameror och poliser utan vi måste jobba förebyggande. Så att vi ser dem, så att vi hör dem, så att vi bryr oss om dem, säger kommunstyrelseordföranden Catarina Pettersson (S).