Mälardalens högskola utvärderar matematiklyft

Uppdaterad
Publicerad

Usla matteresultat i skolan har plågat de svenska politikerna i många år. I vår avslutas det statliga Matematiklyftet som skulle göra matten i skolan bättre. Och nu undersöker forskare på Mälardalens högskola hur det har fungerat i skolor runt om i Sverige, bland annat Västerås.

– Nu parar vi ihop oss som det står på tavlan och så berättar ni era idéer för varandra och kommer fram till något gemensamt, säger Sofia Smede som är lärare i matematik på högstadiet i Veberöd.

Hon och flera av hennes kolleger fortbildas i det statliga matematiklyftet.

I dag är upplägget att eleverna först studerar en uppgift enskilt, därefter diskuterar de i par och till sist har man en klassrumsdiskussion, där att lyfta upp olika sätt att lösa problemet på.

– Ni ska komma på en förpackning där volymen ska bli 400 kubikcentimeter, förklarar hon.

I den här uppgiften är det den kommunikativa förmågan som tränas.

– Den diskussionen föder ju matematiskt tänkande. Skriver du bara ner beräkningarna så kommer det att ske i huvudet – i bästa fall. Eller så blir det bara att du använder en metod. Nu måste du prata med någon annan på ett naturligt sätt om hur du kan tänka matematik, säger Rrickard Wester.

Filmar lektionerna

Han är också lärare, men även Sofias handledare inom Matematiklyftet.

– Varje vecka träffas lärarna, läser texter, diskuterar texterna, lägger upp en planering för en aktivitet som den här. Och sedan kommer de tillbaka och pratar om hur det gick, säger Rickard Wester.

Han handleder lärare, men är också här ibland och filmar lektionerna till ett forskningsprojekt som ska undersöka hur det har gått med Matematiklyftet, som drogs igång för tre år sedan efter skräckrapporterna om de svenska mattekunskaperna. Forskningsprojektet görs på Mälardalens högskola i Västerås, och i studien ingår skolor i hemstaden och några närliggande kommuner.

– Vi försöker hitta bra kommuner som kan ge olika bilder av hur det kan se ut i Sverige, säger Andreas Ryve, professor i matematik vid Mälardalens högskola.

– Det är väldigt intressant att få göra nånting annat, att jobba utanför boken. Man får se eleverna mer, hur de pratar matte, höra mer mattespråk och det är väldigt roligt, säger Sofia Smede.

Inte bara boken

Hennes elever håller med:

– Det är väl att man kommer ifrån boken i så fall, det är väl den största skillanden, tycker jag. Det kan ju bli ganska enformigt att sitta och räkna bara i boken, så nu kommer man ju ifrån det. Så det är ganska skönt, säger Axel Möller.

– Det känns som att jag tänker mer och funderar och testar olika sätt, ser det från olika vinklar. Och det behöver man också träna på. Så jag tror att det är bra att kombinera båda, säger Tilde Sjöblom Wolfbrandt och syftar på boken.

37.000 mattelärare har gått igenom matematiklyftet som hade som syfte att utveckla svensk matematikundervisning, och att skapa en utvecklingskultur bland lärarna, där de lär sig tillsammans i sitt dagliga jobb.

De mer öppna uppgifterna och klassrumsdiskussionerna fungerar olika bra på olika elever.

”Vissa blir stressade”

– Vissa passar det väldigt bra och vissa blir stressade av att man inte jobbar med boken. Vissa känner sig trygga i att ha fasta ramar och här helt plötsligt får de lite friare verktyg – och det är öppnare – och vissa tycker det är lite läskigt, säger läraren Sofia Smede.

– Jag personligen tycker det är hur bra som helst – och jag har alltid gillat att lösa problem – men vissa kan nog tycka det är väldigt jobbigt att få en så pass stor uppgift. Det kan se väldigt mycket ut för vissa människor, kan jag tänka, säger Axel Möller.

– Även om alla kanske inte tycker att det är jätteroligt eller jättebra, så tror jag det är bra att jobba så här med problemlösning två och två. Jag tror alla behöver det, säger Tilde Sjöblom Wolfbrandt.

Det är ett enormt datamaterial som forskarna samlat ihop då de filmat samtalen mellan kollegerna och klassrumsdiskussionerna.

Långt till redovisning

Enligt professor Andreas Ryve kommer det att ta ett år bara att titta igenom och transkribera videofilmerna.

– Vi har börjat småtitta och det är väldigt intressant. Redan nu ser vi hur olika typer av kompetensutvecklingsmaterial som finns på Mattelyftet fungerar, vad lärarna väljer att diskutera och vad de släpper och så där, säger han.

Men först om några månader är Sofia Smede och hennes arbetskamrater färdiga på sin skola.

Det är precis i initialt skede, projektet ska slutredovisas i mars 2022, säger Andreas Ryve och skrattar.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer