Den 8 april kom riktlinjerna från Folkhälsomyndigheten om hygienrutinerna vid misstänkt eller konstaterad covid-19 smitta på särskilda boenden. Riktlinjerna innefattade bland annat vilket skyddsmaterial som skulle användas vid vård av brukare som uppvisade symptom.

Enligt regionens smittskyddsläkare Jan Smedjegård fick smittskyddet efter några dagar negativa signaler från olika boenden. Smittspridningen fortsatte och symtomfri personal förde in det nya coronaviruset på boendena.

Behövde höja skyddsnivån

– Vi gick då till medicinskt ansvariga sjuksköterskor och kompletterade utifrån erfarenheterna, säger Smedjegård och fortsätter:

– I den här situationen kände vi att det var motiverat att höja skyddsnivån.

Vem bär ansvaret för den initiala spridningen?

– Det är alltid den ansvariga för verksamheten som bär ansvaret och i det här fallet är det kommunen eller uppdragsgivaren.

Följde de inte riktlinjerna, så ni fick lov att ändra dem eller var riktlinjerna inte tillräckliga från början?

– En faktor är att det under epidemiförloppet förekom smitta från personer med lätta eller inga symptom alls. När detta uppmärksammades ändrade vi dem.

Ska använda visir

Den fortsatta spridningen ledde till att nya riktlinjer kom 12 april. Då de tidigare riktlinjerna skulle minska spridningen och skydda vårdpersonal, skulle de nya skydda brukarna från att smittas av personal. Det vill säga använda visir vid vård av brukare, både med eller utan symptom.

– Jag känner att vi agerade tillsammans med kommunerna. Det var lätta att förstå och implementerades snabbt på ett gynnsamt sätt. Möjligen var vi en av de första i Sverige. 

Den 8 maj kom nationella riktlinjer om användning av visir för att skydda brukare. Det vill säga en månad efter Västmanlands riktlinjer.

Hade det inte varit lättare att införa striktare riktlinjer från början?

– Vi följer ju de nationella riktlinjerna först och främst. Under den första tiden hade vi ju inte stöd för att smittspridningen fortsatte.