Dagens väljare är engagerade i politiska frågor – men de stannar inte i ett och samma parti. Så beskriver Fagerstas politiker bakgrunden till att de vill införa ett system med politiska lärlingar, som på sikt är tänkt att vända utvecklingen med att allt färre engagerar sig i politiska partier och tar på sig uppdrag inom kommnen.

Idén kom ursprungligen från Liberalerna, som utifrån en modell i Kumla skrev en motion om att införa politiska lärlingar i Fagersta. Sedan har förslaget vunnit ett bredare stöd i Fagerstas kommunstyrelse.

– Det är fantastiskt roligt att det har fått ett sådant stort gensvar, säger Anita Lilja-Stenholm (L).

”Demokratiskt problem att allt fler lämnar”

Lärlingarna nomineras av de politiska partierna och ska som yngst vara 18 år gammal. I varje nämnd får det som mest finnas två lärlingar samtidigt, och varje lärling ska ha en förtroendevald som handledare.

– I dagens politiska klimat behöver man en mentor så att man får en stabilitet inför och i uppdraget. Det är ett problem för demokratin att allt fler lämnar. Handledaren ska vara någon man kan tala med om det uppstår något, säger Anita Lilja-Stenholm.

Politiker ska inte bara komma från ungdomsförbunden

Hon tänker sig att lärlingarna kommer att vara i olika åldrar – något som kan öppna upp för att personer som vill engagera sig politiskt senare i livet. Det öppnar upp för nya politiker med mer varierande bakgrunder och inte enbart personer som har fostrats i de politiska ungdomsförbunden.

I de fall där en lärling kan komma i kontakt med sekretessbelagda uppgifter ska sådan information maskas.

Systemet kommer att införas på prov under 2017 och 2018, och utvärderas senast i november 2018.