Stökigt och högljutt i klassrummet, inga vänner och höga krav i relation till ens förmåga. Det är exempel på hur en skolmiljö kan vara krävande och i sin tur leda till att elever blir hemmasittare, menar psykologen Maria Söderlund Alm. 

– Vi vuxna ser rasterna som återhämtande och roliga, men för vissa elever kan det vara den värsta stunden på dagen, säger Maria Söderlund Alm.

Elever i de lägre skolåldrarna blir hemmasittare

Vidare menar hon att för åtta år sen var det ovanligt att elever i de lägre skolåldrarna hade problematisk skolfrånvaro, men att det nu blir allt vanligare.  

– Det beror till exempel på att klasserna är större och att dagarna på fritids blir längre, vilket är påfrestande för vissa barn, säger Söderlund Alm. 

Enligt en studie från Karolinska institutet har 75 procent av hemmasittarna någon form av neuropsykiatrisk diagnos. Det är något som Söderlund Alm märker när hon utreder barn som blivit hemmasittare. Hon menar att diagnoser var något som det inte pratades om så mycket för 7-8 år sedan, men nu har forskningen hunnit ikapp